Insändare

Vi måste samverka för trygga och säkra län

Projektet Tryggt och säkert län går mot sitt slut. Under tre år har pilotprojektet som drivits av Länsstyrelsen Värmland tagit fram en arbetsmetod för att om möjligt kunna påverka de oacceptabla påfrestningar och konsekvenser som följer av oönskade händelser.

Det är givetvis fråga om olyckor i traditionell mening, men också andra händelser där människor kommer till skada, där vård blir aktuell och där direkta och indirekta effekter blir mycket kostsamma. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) tog initiativet efter att de konstaterat att samhällets samlade kostnader för detta uppgår till minst 100 miljarder kronor. Bara i Värmland ligger budgetbelastningen för kommuner och landsting på över 800 miljoner kronor.

Utmaningen är stor och det säger sig självt att detta inte handlar om några snabba lösningar. Man måste utveckla de lokala förhållandena och sättet att arbeta. Analyskunskaper krävs liksom stöd från nationella kunskapsbaser och tillgång till behandlad statistik. Samhällslivet medför risker för skador och påfrestningar på den enskilda människan i ett närmast obegränsat perspektiv. Nyckeln till tryggare och säkrare län ligger i samverkan och tillgång till underlag.

Av 16 kommuner i Värmlands län har projektet nått framgång i sex stycken av dem. Där finns nu goda exempel att utgå ifrån för att utveckla processen och verkligen ta tag i frågan i ett större regionalt eller nationellt perspektiv.

Projektet visar att en systematisk erfarenhetsbaserad metod för långsiktig bearbetning och minskning av samhällets skadekostnader och ökning av människors trygghet är möjlig. Arbetet måste utföras lokalt med stöd från regionala och centrala strukturer:

En central myndighet måste ges ett uttalat uppdrag att vara sammanhållande för personsäkerhetsfrågor i vidare bemärkelse än sådan säkerhet som relateras till lagen om skydd mot olyckor.

Socialstyrelsen måste ges uppdraget att se till att EU-initiativet om Injury Data Base uppfylls i hela landet.

Statistikbehandling och analys måste ske vid en central myndighet.

Länsstyrelserna måste ges utvidgat uppdrag att stödja och sammanhålla de lokala processerna för det breda området trygghet och säkerhet.

Inom trafiksäkerhetsområdet har det under en 20-års­period åstadkommits mycket goda resultat. Antalet döda och svårt skadade har kraftigt minskat. Skadekostnader och lidande har minskat. Detta har uppnåtts genom metodiskt arbete och delvis nytt tänkande. Det finns många andra samhällsområden där det på motsvarande sätt går att tänka nytt och ta hem stora vinster, både ekonomiskt och mänskligt, för trygga och säkra län.

För Samhällsråd Värmland

Kenneth Johansson
Landshövding i Värmland

Lars Christensen
Regiondirektör Region Värmland

Gunilla Andersson
Landstingsdirektör i Värmland

Lars Wirén
Polisområdeschef i Värmland