Nya generaldirektören vill närmare verkligheten

Klockan är sju på morgonen i New York, och staden som normalt sett aldrig sover känns ovanligt stilla eftersom det är thanksgiving, en nationell helgdag.
För Charlotte Petri Gornitzka är det sista veckan på FN:s högkvarter och därmed inte lika lugnt. Bland annat förbereder hon sig inför Child Youth Forum, ett globalt, digitalt möte för barn- och ungdomsfrågor, som avslutar Unicefs 75:e verksamhetsår.

Sedan 2018 har Charlotte varit assisterande generalsekreterare och biträdande chef för Unicef, det vill säga FN:s barnfond. Nu känner hon sig redo att återvända hem, både till Stockholm där hon kommer ifrån och Värmland där hon tillbringat många somrar och som betyder väldigt mycket för henne.
– Det har varit en förmån att få arbeta utomlands men när jag funderat på vad jag skulle vilja hem till, har svaret varit MSB. Det är en myndighet som blivit mer och mer samhällsviktig, och samhällsviktiga uppdrag driver mig, berättar hon via Skype.

Lägg till första svensk och första kvinna att leda OECD:s biståndskommitté DAC på resumén, samt chef för internationella Rädda Barnen och svenska Sida, och det står klart att Charlotte Petri Gornitzka innehaft flera tunga positioner inom den humanitära sektorn. Tiden på Unicef präglades dessutom av coronapandemin — den värsta globala krisen sedan andra världskriget.
Så vad tar hon med sig från det till MSB?

– Pandemin har gjort att alla för första gången förstår hur världen hänger ihop: krisen drabbar globalt och lösningarna måste man också hitta tillsammans. Under mina år på Sida, OECD och Unicef har jag varit ansvarig för att jobba i partnerskap med andra för att hitta lösningar. Det är någonting som jag tagit initiativ till, lärt mig av och tar med mig. Samarbetet mellan civilsamhället, det privata näringslivet och det offentliga har ju verkligen kunnat användas i pandemin och där tror jag att vi har väldiga möjligheter framåt.

Men Charlotte Petri Gornitzka har även behövt handskas med andra typer av kriser. När hon tillträdde som ordinarie generaldirektör på Sida 2011 hade förvaltningsanslaget överskridits och den tidigare chefen fått sparken. Charlottes uppgift var att vända skutan. Bland det första hon tvingades göra var att varsla hundra personer.

Trots att det beskrevs som en kris, såg hon det inte så själv.
– Det kändes som ett stort ord eftersom vi landade på fötterna. Även personer som behövde söka sig till andra yrken fick jobb, så i slutändan blev det inte lika smärtsamt som befarat. Det gick att gå från att fixa ett problem till att sätta riktningen och bygga förtroende, berättar hon.

Under processens gång lärde hon sig vikten av tydlig kommunikation med uppdragsgivaren och mycket om rollen som generaldirektör; hur man tar initiativ, när man genomför och hur man ska arbeta för att ha stöd i genomförandet.

Erfarenheten har dessutom gjort att hon inte räds eventuella framtida kriser.
– Så är det. Samtidigt känns det väldigt bra att börja på MSB eftersom jag inte behöver starta i samma ände. Även om vi verkar i ett samhälle där det finns flera kriser att hantera, har myndigheten en stabil grund att stå på.

I samband med avtackningarna som pågått sista tiden, beskrivs Charlotte ofta som engagerad, energisk och tillgänglig av medarbetarna. Tillgänglig på så vis att hon är icke hierarkisk i sitt sätt att vara med andra människor. De bekräftar också det hon själv anser, att hon stakar ut en riktning — kalla det att vara strategisk eller en visionär.
– Jag är nyfiken, möter mina medarbetare, ställer frågor och så bygger vi riktningen tillsammans. Jag är en ledare som leder med andra och det är väldigt viktigt för mig. Det kan ta lite längre tid i början men skapar mycket bättre förutsättningar för genomförande, menar Charlotte.

Hon lägger mycket tid på att svara på frågan ’varför’ tillsammans med andra. Varför finns vi till? Varför ska vi göra det här?
– Annars fyller andra i det själva, vilket många gånger skapar en otydlighet. När jag möter medarbetare i frågor som ’varför’ och ’vad’ blir genomförandet tydligare och effektivare. Och roligare! Även när det är något tufft som ska göras. Det låter kanske lite rosenrött men det är min grundläggande princip när jag leder.

Glädje och humor på jobbet tror hon får människor att bli mer kreativa, trygga och modiga. Inom de humanitära organisationerna har det många gånger varit svårt att veta när man gjort ett bra jobb eftersom kontoret varit placerat långt ifrån krisen.
– Det gör ibland att folk jobbar på som bara den med sitt engagemang och sin passion. Risken är att man nästan bränner ut sig genom att inte kunna stanna upp och mäta resultat och glädjas åt dessa. Kommer humorn naturligt ska man bejaka den, det ger energi.

Kanske har hennes bakgrund som skådespelare och musikpedagog något med synsättet att göra. För det var det hon utbildade sig till efter uppväxten på Lidingö. Ett tag arbetade hon med vuxna som ”inte trodde att de kunde sjunga”, något som gav henne just både glädje och energi.

Tack vare pedagogikutbildningen jobbade hon under hela 90-talet som managementkonsult, innan hon hamnade i biståndsbranschen som informationschef och biträdande generalsekreterare på svenska Röda Korset.
En karriär inom den humanitära sektorn var alltså aldrig planerad, trots att pappa försvarsadvokatens enorma rättvisepatos präglade henne mer än Charlotte förstod då.

Musikintresset finns fortfarande kvar och det händer att hon sjunger i privata sammanhang.
– Jag har fått med mig mycket från sång- och teaterutövandet, både pedagogik och kommunikation. Det är inte fel att röra sig över olika sektorer i samhället, däremot skulle jag kanske inte rekommendera någon som vill bli chef för MSB att läsa till musikpedagog, skrattar hon.

Under Sida-tiden satt Charlotte i MSB:s insynsråd och tyckte det var spännande att se hur myndighetens nationella uppdrag växte i betydelse, och sedan dess har fortsatt att växa.
Bredden i verksamheten, och att det finns möjlighet att hitta lärande över de olika uppdragen, är en del av det som lockar.
– Sedan finns det så klart områden som jag inte behärskar på samma sätt, räddningstjänsten till exempel. Min nyfikenhet tar mig först till det jag har minst erfarenhet av.

Lära känna medarbetare och verksamhet, arbeta med totalförsvaret, förbereda sig inför det första offentliga framträdandet samt försöka ringa in de viktigaste samarbetena att ha med sig från början, är några andra prioriterade uppgifter för MSB:s nya generaldirektör under den första tiden.

Hon tror att saker som klimatförändringar, cyberhot och effekter till följd av pandemin (fattigdom, politisk instabilitet) kommer kräva att myndigheten ser sambandet mellan omvärldsförändringar och händelser, ligger ännu mer steget före i sina lägesbilder och gör dem bredare.
– Vi kan inte se på det operativa arbetet eller cybersäkerhet som funktioner i rör, utan behöver tänka tvärfunktionellt när vi tittar framåt, vilket känns väldigt spännande.

När den här intervjun publiceras har Charlotte Petri Gornitzka redan hunnit påbörja tjänsten, och understryker att hon kommer tillbringa mycket tid även i Karlstad. Redan första dagen stod ett besök hos Räddningstjänsten Karlstadsregionen på schemat.
– Jag ser fram emot att arbeta med samhällsviktiga frågor på ett handfast sätt. För mig är det oerhört motiverande att komma till en myndighet som är lite närmare verkligheten än när man sitter i FN.

Profil

• Namn: Charlotte Petri Gornitzka
• Familj: Två söner och stor bonusfamilj.
• Ålder: 62 år.
• Bakgrund: Biträdande generalsekreterare på svenska Röda Korset; generalsekreterare för Rädda Barnens riksförbund; generalsekreterare för internationella Rädda Barnen; generaldirektör för Sida; ordförande för OECD:s biståndskommitté DAC och biträdande chef för FN:s barnfond, Unicef.
• Intressen: Familj och vänner, jogga med podd i örat, utveckling för barn med funktionshinder.
• Lyssnar på: Mest kvinnor, allt från Miriam Bryant till Billie Holiday.
• Läser: Slukar just nu boken Som Pesten av Hanne-Vibeke Holst. ”Den är skriven innan pandemin, det är faktiskt spöklikt”.
• Tittar på: Nyheter och serier.