Män dör mest i alla typer av olyckor

– Om samhället menar allvar med det förebyggande arbetet måste man försöka påverka mäns utsatthet i olyckor, säger brandmannen Viggo Lundberg.

Viggo Lundberg är anställd i Södertörns brandförsvarsförbund, men det är mest på fritiden som han har djupdykt i olika offentliga register och lagt samman statistiken med sina egna erfarenheter för att få en klar bild av sambandet mellan olyckor och kön.

– I de dödsolyckor jag har varit ute på under mina elva år som brandman har det i samtliga fall utom ett varit män som suttit bakom ratten.

Under våren har han varit flitigt anlitad som föreläsare i olika branschforum, senast på Brand i Göteborg.

Lagen om skydd mot olyckor, LSO, lägger ett tydligt ansvar på samhället för att förebygga olyckor.

Arbetet skulle bli mycket mer effektivt om det utgick från vilka typer av olyckor som faktiskt sker och vilka som drabbas, istället för att bygga på slentrian.

Genomgående är de förebyggande insatserna dåligt inriktade på att nå den grupp som är mest utsatt: män.

Ett exempel är drunkning, högaktuellt så här års.

Drygt 100 personer drunknar varje år, fler under varma somrar och färre när det är kallt och regnigt.

Det är inte, som många tror, barn som oftast omkommer i drunkning. 80 procent är vuxna män. De flesta är i övre medelåldern och ofta har de överskattat sin simförmåga. Majoriteten har druckit alkohol och bär inte flytväst.

– Räddningstjänsten lånar ut flytvästar. Pappor kommer in och lånar till sina barn, men de lånar aldrig till sig själva. Men de västar vi erbjuder är å andra sidan klumpiga och otympliga. Kanske skulle fler låna om vi hade lite tuffare västar?

Det är inte bara räddningstjänsterna som behöver se över sin information och sina åtgärder, tycker Viggo Lundberg. MSB:s hemsida innehåller gott om information om barn och vatten.

– Det är förstås viktigt, men det saknas information om män och vatten.
Av de som omkommer i trafiken är 75 procent män. Män kör visserligen fler mil per år än kvinnor, men även när man räknar med det så är männen kraftigt överrepresenterade i olycksstatistiken, inte minst som vållande.

– Per färdad kilometer har män nästan dubbelt så hög risk att omkomma i en bilolycka. Förklaringen är oftast medvetna felhandlingar. Många manliga bilförare anser att de är bättre bilförare än andra och att hastighetsreglerna inte gäller för dem.

Antalet trafikdöda har minskat påtagligt de senaste åren. Männens andel av de omkomna har stigit.

– Här finns ingen riktigt bra förklaring. Kanske har män större tilltro till de tekniska säkerhetssystemen i nya bilar, vilket leder till ännu större risktagande?

Fallolyckor tar varje år cirka 1 000 människoliv, framförallt är det äldre som drabbas. "Fall" inbegriper allt från att ramla ner under bergsklättring till att snubbla på mattkanten, hamna på sjukhus och avlida i sviterna av fallet. Också i fallolyckor är det faktiskt flest män som dör.

Däremot är det fler kvinnor som dör i hög ålder, 90 år och uppåt. Det beror på att det finns betydligt fler kvinnor som är så gamla.

– Vi får en allt äldre befolkning, och männens medellivslängd kommer sakta ikapp kvinnornas. Då kommer också fallolyckorna att öka bland män. Och män är generellt sämre än kvinnor på att gå i förebyggande balansträning eller att be om hjälp för att anpassa hemmiljön.

Många kommuner erbjuder fixartjänster till äldre, för att undvika att gamla står och balanserar högt upp på stegar. Tjänsten kallas för det mesta sådant som Fixar-Malte eller Fixar-Olle, och det är huvudsakligen kvinnor som använder tjänsten.

– Mansnamnet säger mycket om vem som är fixare och vem som förväntas ta emot hjälpen. Jag tror att vi ska tänka till kring hur vi presenterar tjänsten.

Förgiftning tar 400-500 människoliv per år, framförallt alkohol- och narkotikaförgiftning. Det är en kraftig övervikt för män bland de döda. Ändå riktas information och insatser snarast till unga kvinnor, inte till unga män.

– Orsaken är enligt en rapport från Socialstyrelsen att kvinnorna ses som blivande mammor, medan samhället inte har samma förväntningar på unga män.

Runt 1500 personer dör varje år i självmord. Högst andel suicid finns hos män över 45 år.

Men nästan 200 barn och ungdomar dör varje år i suicid, vilket gör det till näst vanligaste dödsorsaken bland unga.

Forskare har visat att de manlighetsideal som leder till våld och kriminalitet också bidrar till en högre sannolikhet för att omkomma i självmord och för att utsätta sig själv och andra för större risker överhuvudtaget.

Den kunskapen tycker Viggo Lundberg att räddningstjänsterna ska börja förvalta och omsätta i praktiken.

Räddningstjänsten har växt fram ur behovet att skydda sig mot brand. När man är ute i skolorna och informerar handlar det fortfarande nästan bara om brandsäkerhet. Trots att ansvarsområdet idag är så mycket vidare, och trots att bränder tar förhållandevis få människoliv i Sverige.

– Kanske skulle vi prata mindre om brand och mer om suicid och om mäns riskbeteende och sårbarhet? Utifrån att räddningstjänsten fortfarande är en mansdominerad organisation skulle vi kunna vara en viktig förebild.

KÄLLOR:
Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen 2011-16
Trafikanalys, vägtrafikskador 2016
Svenska livräddningssällskapet 2017
MSB dödsbrandsrapportering 2016
Nationellt centrum för suicidforskning, karolinska institutet, 2011-16