Arkivet

Inget heltäckande skydd - partiklar förbi larmställ

Hudexponeringen av brandpartiklar och PAH-ämnen är betydande för lärare och elever inom MSBs övningsverksamhet. En studie visar att olika små partiklar, en del av dem cancerogena, letar sig förbi larm- och underställ.

Cecilia Hammar Wijkmark– Men hur hälsofarligt det är vet vi egentligen inte. Vi vet inte hur snabbt det sker och hur mycket som går igenom huden. De gränsvärden som finns gäller inandning, inte exponering via huden, säger Cecilia Hammar Wijkmark, som är MSBs handläggare för kartläggningen av arbetsmiljörisker vid Sandös och Revinges heta övningar.
Tester vid brandbekämpning och sökövning genomfördes förra sommaren och har nu analyserats. Totalförsvarets forskningsinstitut, Foi, har ansvarat för arbetet på uppdrag av MSB.

Kartläggningen bekräftar tidigare stickprov, som Tjugofyra7 skrivit om, att larmställ inte ger ett heltäckande skydd mot farliga mikropartiklar.
– Det är bra att vi nu har fördjupad kunskap kring de här frågorna och slutsatsen är att vi måste bli ännu mer noggranna med exponeringsreducerande åtgärder. De handlar om att identifiera heta och varma zoner och skydda sig ordentlig inom dessa.

– Men också att minska kontakttiden med larmställ genom att duscha så snabbt som möjligt och inte slarva med tvätt av skyddskläder mellan övningar, säger Cecilia Hammar Wijkmark, som under vårvintern träffar elever och personal i Revinge och Sandö för att informera om arbetsmiljöstudien.

 

Hon ser ingen ”quick fix” för att komma tillrätta med problemen.
– De handlar om ytterst komplexa frågeställningar som inte kan lösas genom en eller ett fåtal åtgärder. Om vi tar larmstället som exempel så kan vi konstatera att det ger ett visst skydd, men inte heltäckande, och testerna tyder på att det också finns risker med kontaminering, trots bra tvättrutiner. Så det skitiga larmstället är inte enda exponeringskällan och tvätten inte hela lösningen på problemet.

 

Handlar det om pengar?
– Inte nödvändigtvis. Vi måste förstås också vara öppna för om inköp eller ombyggnationer kan ge effekt. Exempelvis om även elever har behov av dubbla larmställ och om vi behöver uppgradera ventilation i omklädningsrum. Men jag är säker på att det finns massor att uppnå genom beteendeförändringar och där har vi alla – personal, elever och MSB som huvudman för utbildningarna – ett ansvar.

 

Förutom noggrannhet med rutiner kring övningar ser Cecilia Hammar Wijkmark nytänkande kring schemaläggning som en viktig åtgärd.
– Vi måste fråga oss om det är vettigt att ha heldagsövningar där många upplever som det smidigaste att även äta lunch i övningskläder. Här kan vi fundera i nya banor och ha tidsramar som gör det naturligt att duscha så snabbt som möjligt efter att ha vistats i heta zoner.

 

– Jag påstår inte att det är enkelt att få ihop det med kraven på effektivitet, exempelvis för distanselever som är på Sandö under kortare perioder för övningar, men det är viktigt att arbetsmiljöhänsyn får väga tungt.

Arbetsmiljöstudiens slutsats är att vanliga MSB-övningar ger upphov till signifikanta halter av brandpartiklar och associerade polycykliska aromatiska kolväten (PAH-ämnen) innanför brandjacka och underställ.

 

Totalt analyserades ett 30-tal PAH-ämnen och resultaten visar på stora variationer i nivåer mellan olika ämnen och även mellan de olika delövningarna.
– Vi vill ha mer kunskap om exakt hur farligt det är med hudexponering av cancerogena ämnen och det blir en huvudfråga för en kommande studie. Andra aspekter som vi vill titta på under 2015 är den totala exponeringen, även för servicepersonal, och riskerna med larmställen som exponeringskälla, säger Cecilia Hammar Wijkmark.

 

En arbetsgrupp som är gemensam för Sandö och Revinge har i uppdrag att driva på arbetet internt och en ny studie ska genomföras av Foi CBRN Skydd och Säkerhet i Umeå.
– Jag upplever att det finns en samsyn mellan ledning och fackliga representanter om att det här är viktigt. Och man får inte glömma att det skett en enorm attitydförbättring under åren som gått. Förr ansågs det macho som lärare att gå omkring i skitiga larmställ och man antände det mesta i materialväg under övningar. Nu finns en medvetenhet om att skydda sig mot partiklar.

Enkät

Hur tänker du kring hälsoriskerna med partikelexponering?  

Per Eriksson, brandlärare, Sandö
Per Eriksson– Jag har jobbat med det här i snart 30 år och har alltid varit intresserad kring arbetsmiljöfrågor. Med den kunskap vi har nu kan vi sätta tryck kring att de övningsrutiner som finns följs till punkt och pricka. Det är viktigt att MSB som arbetsgivare inte tolererar att enskilda medarbetare slarvar.

Joel Backa, SMO-student, Sandö
Joel Backa– Det blev lite av en tankeställare att komma ut på praktik på en brandstation förra terminen och se den noggrannhet som fanns kring att ta hand om och tvätta smutsiga larmställ. Det måste bli en skärpning kring hur vi agerar efter övningar och det har vi diskuterat på elevmöten nu under vintern. Vi ska inte utsätta oss för onödiga risker.

Andreas Österman, SMO-student, Sandö
Andreas Österman– Tidigare kunde vi sitta i elevrum i underställ som använts på övning. Så ska det inte gå till och i nya rutiner blir det mer strikt. Inga övningsunderställ får tvättas i privata tvättmaskiner och vi har ordnat ett eget torkrum för tvättade underställ. Men det är också viktigt att vi får in information kring det här i ordinarie undervisning, det är ett förslag som vi i elevgruppen ska framföra.