Den här webbplatsen använder cookies för att ge dig en så bra upplevelse som möjligt. Genom att klicka på "Jag förstår" samtycker du till att cookies används. Jag förstår, stäng

El, vatten och kommunikation - våra kritiska beroenden

Svensk krisberedskap måste stärka de grundläggande samhällsviktiga funktionerna i samhället. I första hand el, dricksvatten och elektronisk kommunikation.

Publicerad: 2015-06-01

Det är slutsatsen i den nationella risk- och förmågebedömning som MSB gjort.
Rapporten Risker och förmågor 2014 är svar på ett regeringsuppdrag.
Den bygger huvudsakligen på statliga myndigheters egna risk- och sårbarhetsanalyser samt MSBs arbete med scenarioanalyser.

– De flesta myndigheter bedömer att de antingen har en god förmåga eller god förmåga med vissa brister. Samtidigt lyfter man brister som är ganska allvarliga. Framförallt kopplat till att samhället har kritiska beroenden till el, dricksvatten och elektronisk kommunikation. Uppstår det störningar där blir det snabbt allvarliga konsekvenser för stora delar av samhället, säger Magnus Winehav, analytiker på MSB.

Myndigheternas bedömningar görs på en generell nivå som MSB sedan kompletterar med scenarioanalyser som går mer på djupet.
– En erfarenhet vi gjort tidigare är att när man ska hitta brister i förmågan gör man det mycket lättare genom scenarioanalys. Tittar man bara på generella förmågor utifrån bland annat indikatorer kan det se ut som förmågan är bättre än den är.

I risk- och förmågebedömningen analyseras varje år ett antal scenarion.
I år blev det tre, svaveldimma till följd av ett vulkanutbrott på Island, solstorm och lerskred i Göta älv.

Mot bakgrund av de analyser som MSB gjort anser myndigheten att krisberedskapsarbetet behöver fokuseras på sex områden:

  • Uthållig elförsörjning
  • Uthållig dricksvattenförsörjning
  • Uthållig elektronisk kommunikation
  • Utvecklat arbete med informations- och cybersäkerhet,
  • Utvecklat arbete med samverkan, ledning och kommunikation vid kriser
  • Utvecklat arbete med omvärldsbevakning och larm

I de flesta av dessa områden vill MSB se att det övas mer.
– Scenarioanalyser är ett verktyg för att testa sin förmåga, övningar är kanske ett ännu bättre verktyg för att komma närmare verkligheten. Plus att man får en massa annat som samverkan mellan olika aktörer på köpet. Öva och testa sin reservkraft innan något händer är jätteviktigt. Det gäller genomgående oavsett vad det handlar om.

I nästa års rapport scenarioanalyseras antibiotikaresistens. Det finns också utvecklade scenarion för storm och smittsam djursjukdom. Det blir också en del förändringar.
– Vi försöker ta mer av ett helhetsgrepp på krisberedskapssystemet. Hittills har vi tittat på risk- och sårbarhetsanalyser och våra egna scenarioanalyser. Nu kommer vi också att titta på genomförda övningar och inträffade händelser för att få en bättre bild av hur det egentligen ser ut, säger Magnus Winehav.

GUNNO IVANSSON
blog comments powered by Disqus
Om tidningen

Tjugofyra7 bevakar utvecklingen inom MSBs ansvarsområden och ska stimulera till debatt i dessa frågor. Enbart Ledaren är att betrakta som MSBs officiella linje.

Kontakt
Redaktionen