Den här webbplatsen använder cookies för att ge dig en så bra upplevelse som möjligt. Genom att klicka på "Jag förstår" samtycker du till att cookies används. Jag förstår, stäng

Dödligt våld - skolskjutning på övning för blåljus

Behövligt, lärorikt, krävande – och det bör återkomma.
Det var omdömen när de tre blåljusmyndigheterna i Karlstad för första gången övade tillsammans.

Publicerad: 2017-12-13

  • Rörigt och tuffa beslut när prioritering av patienter ska göras. Foto: Landstinget
  • Polisstyrkan går till attack mot förövare innan räddningstjänst och ambulans kan ta hand om skadade. Foto: Landstinget
  • Ett stort antal studenter var skademarkörer och agerade mycket trovärdigt. Foto: Landstinget

Attentat med flera döda och många skadade; ett skräckscenario för alla, så även för de som ska hantera konsekvenserna.

En katastrofal skolskjutning var scenariot när blåljusorganisationerna övade tillsammans med ambulansen Karlstad som initiativtagare.

Henrik Seger– Det primära syftet var att med alla blåljusorganisationer i Värmland öva akut omhändertagande vid ett masskadeutfall, men också att öva samverkan och ledning tillsammans. Det var inte utbildning i lokalt koncept för hur vi ska agera vid pågående dödligt våld. Sen är scenariot aktuellt och lämpligt när polisen är med, säger Henrik Seger, övningsledare och ambulanssjuksköterska.

Ambulanspersonalen tränar årligen livräddande och livs-​uppehållande åtgärder i stationssystem. I den genomförda övningen skulle kunskaperna befästas, samt att även polis och räddningstjänst fick öva akutsjukvård.

I ett hus på räddningstjänstens övningsområde skedde attacken. Räddningstjänst och ambulans stannade vid brytpunkt medan polisen stormade lokalen för att oskadliggöra förövaren. När övriga blåljus kallades fram var flera döda, ett 20-tal elever skadade.

Mycket i övningen handlade om prioritering av skadade. Vem ska in i ambulansen först? Vart ska patienter transporteras?

– Vi har inte optimala förutsättningar prehospitalt för att lösa en sådan här uppgift. Sjukvården tränar inte kontinuerligt för större händelser med många skadade. Vi vet ungefär hur vi ska agera men är relativt ovana vid skottskador och katastrofblödningar. Vi har sett saker som fungerar bra, andra mindre bra.

Ett hjälpmedel som allt fler utrustas med är tourniqueter (åtsnörande tryckförband).

– Vi har två per ambulans, åtta stycken i dag med fyra bilar på plats. Det räcker inte alls i ett sånt här scenario. Vi borde ha fler av dem och annan utrustning som vi inte har idag i varje bil, det är ju heller ingen särskilt stor kostnad, säger Henrik Seger.

Totalt har 90 personer från sjukvård, räddningstjänst och polis utbildats vid tre tillfällen. Tio instruktörer har deltagit i planeringen som pågått sedan i våras. I Karlstad är organisationerna grannar i det som kallas blåljusbyn, vilket borde underlätta för gemensam utbildning.

– Men en sån här stor övning dröjer det nog flera år innan vi genomför igen.

Vad är viktigast för att få till en omfattande övning med alla tre yrkeskategorierna?

– Att det finns engagemang uppifrån cheferna är oerhört viktigt, och det har det funnits här.

ENKÄT

Vad tyckte ni om övningen?

Katrin Jansson, ambulanssjuksköterska

Katrin Jansson– Det här var väldigt bra. Ytterst relevant att öva tillsammans, känner att vi behöver göra det mer. Det väcker tankar och funderingar. Jag var sjukvårdsledare. Till skillnad från övriga har vi ingen fast ledare vid såna här insatser, det lottas ut. Ägnade mig åt kommunikation och samverkan, sen blev vi inkastade i händelserna när scenariot ändrade karaktär. Övningen ger en helt annan trygghet att leda uppdrag, man lär sig ju av misstag. Vi är inte mentalt förberedda för en sån här händelse, men förväntas leverera när det händer.

Morgan Palmquist, operativt ansvarig räddningstjänsten

Morgan Palmquist– Det var en svår övning där man måste ta beslut på vaga grunder. Vikten av att ha dialog ledningsmässigt blir tydlig, distans till olyckan är oerhört väsentligt. Det är nyttigt att blåljusorganisationerna övar tillsammans. Vi kan dela tankar och idéer, hur vi uppfattar olika situationer och delge erfarenheter. Vi kan bli bättre på att öva tillsammans, men det kräver resurser och planering. Vore bra att ha mindre kaderövningar där vi kan drilla och lära in beteende.

Andreas Seiser, polisassistent

Andreas Seiser– Den här typen av händelse har vi kört i sex år inom polisen. Det vi övat själva kan sägas vara introduktionen i den här övningen. Nu fick vi vara med i fortsättningen av övningen, kändes absolut relevant. Vi kan inte lägga på stress-​påslag som man får i skarpt läge, men genom att ha upplevt den här platsen skapar man en minnesbank. Man lär sig framförallt en mängd småsaker, får uppfattning om en mängd problem när vi blandar in många aktörer. Att uppleva det här första gången på övning och inte i skarpt läge är en enorm vinst.

PER LARSSON
blog comments powered by Disqus
Om tidningen

Tjugofyra7 bevakar utvecklingen inom MSBs ansvarsområden och ska stimulera till debatt i dessa frågor. Enbart Ledaren är att betrakta som MSBs officiella linje.

Kontakt
Redaktionen