– Det finns gott om saker som hindrar att bränder startar, färre som stoppar brandutveckling, säger Anders Lundberg, brandingenjör på MSB.

Marcus Runefors, Lunds tekniska högskola, har bedrivit forskningen kring dödsbränderna. Han har gått igenom fördjupade olycksundersökningar och gjort fallstudier baserade på undersökningarna, obduktioner och polisutredningar.

En modell för standardiserat händelseförlopp gjordes för att hitta barriärer som kunde hindra branden, eller stoppade den som försökte rädda sig.

– Det framkom fler barriärer efterhand. Men när 15-16 bränder gåtts igenom upprepades de bara, det kom nästan inga fler nya.

Bland annat identifierades olika barriärer som skulle kunna hindra att branden uppstod, exempelvis barnsäkra tändare. Barriärer för att hindra att branden får fäste i startföremålet är sämre utvecklat, men flamskydd i kläder eller möbler hade kunnat förhindra en stor andel av bränderna.

I en majoritet av dödsbränderna hade någon form av automatiskt släcksystem kunnat förhindra brandens tillväxt.

Arbetet visar också att det kan finnas en stor risk att brandförloppet undervärderas och att den drabbade inte påbörjar utrymning själv. Och i flera fall har den drabbade slutligen hindrats av att ytterdörren inte kunnat öppnas.

    – Marcus Runefors arbete ger oss en bra bild över vilka områden det finns behov av mer information och utveckling.

Ett problem för studien var att det bara fanns fördjupad olycksundersökning för 30 procent av dödsbränderna under 2013.

– Det tycker jag är lite dåligt, även om jag har respekt för att det kan råda tidsbrist, säger Lundberg.

I en annan studie har Malmö högskola tittat på om bränder skiljer på olika orter och om det skiljer i rapportering. Malmö, Göteborg, Stockholm och Södertörn har jämförts.

– Vanliga fel är att bränder inte kategoriseras rätt. Man väljer exempelvis förmodad brand eller undersökning i stället för bostadsbrand. Det kan bero på att det minskar arbetet, väljer man bostadsbrand är det mer som ska fyllas i. Men det kan också handla om olika rutiner.

Ett annat problem är att det kan skilja mellan lokala siffror och det som redovisas till MSBs statistikverktyg Ida.

– Som mest skiljde 20 procent från en organisation. Det är viktigt att det redovisas rätt till Ida för att vi ska veta vad vi ska satsa på, säger Anders Lundberg.

Nämnda projekt koordineras av Brandforsk och finansieras av MSB. Brandforsk genomför sju-åtta forskningsprojekt om året.

– Projekten har samordnats så att inte forskningen spretar och vi har en gemensam referensgrupp för hela arbetet, säger Per-Erik Johansson, ansvarig för Brandforsk.