Det säger Oscar Jonsson, MSB, som tillsammans med kollegan Maria Wahlberg och andra analytiker på myndigheten tagit fram och analyserat fem framtidsscenarier för hur samhället kan tänkas utvecklas fram till 2032.


De arbetar med långsiktig strategisk analys av utvecklingen inom området samhällsskydd och beredskap, men understryker att scenarierna inte ska uppfattas som prognoser; försök att förutspå framtiden. Framtidsforskning sysslar inte med förutsägelser.


– Vi säger absolut inte att det ska bli så. Är det någonting vi kan säga säkert så är det att framtiden kommer nog inte att se ut som något av scenarierna. Men vissa delar kan göra det. Syftet med scenarier är att stimulera till diskussion, säger Oscar Jonsson.


Framtidsforskning eller framtidsanalys har blivit vanligt inom många sektorer. I en alltmer komplex och sammankopplad värld kan även små störningar få svåröverblickbara konsekvenser.


– Man kanske kallar det omvärldsanalys eller framtidsanalys. På engelska talar man om foresight, att bli mer framsynt. Det handlar om att ta fram underlag för beslutsfattande och inriktning, där man beaktar hur världen omkring oss förändras, följer trender och utveckling, säger Maria Wahlberg.


Även om det är omöjligt att förutsäga exakt hur det kommer att bli är det inte oviktigt att tänka kring framtiden.


– Jag är av den bestämda övertygelsen att vi i väldigt hög grad formar vår framtid själva. De handlingar vi vidtar påverkar hur det blir i framtiden. Därför är det viktigt att fundera på framtiden, säger Oscar Jonsson.


I den långsiktiga strategiska analysen valde man att arbeta med scenarier. Av flera skäl.


– Dels är det ett sätt att beskriva och täcka in spektra av osäkerheter. Dels är scenarierna ett starkt kommunikativt medel. De är lite mer stimulerande att läsa än en torr analys, säger Maria Wahlberg.


Den som läser behöver inte vara expert på framtidsforskning utan ta till sig tankarna och delta i en diskussion på lika villkor. Tillsammans med de fem framtidsscenarierna publiceras rapporten Övergripande utmaningar för samhällsskydd och beredskap.


– Vid en sammanhängande analys av det vi kommit fram till i arbetet, tycker vi att man kan urskönja tio utmaningar. De här tio sakerna är viktiga i alla våra scenarier och håller för många olika framtider, de är robusta, säger Oscar Jonsson.


Överst på listan över utmaningar står Förlora inte allmänhetens förtroende.


– Alla undersökningar visar att svenskar har hög tillit till varandra och myndigheter. Så ser det inte ut i andra länder och värderingar brukar nå Sverige också. Det finns inga tecken på att det förtroendet håller på att erodera, men man kan inte heller utesluta det. Det är viktigt att man från offentlig sida är medveten om detta; att man inte tar det för givet, säger Maria Wahlberg.


– Om människor inte litar på vad myndigheterna gör kommer deras arbete att försvåras avsevärt. Det man ser vid de stora katastroferna är att har människor tilliten mellan sig själva och myndigheterna klarar man ganska mycket men saknas tilliten eroderar ett samhälle väldigt snabbt, säger Oscar Jonsson.


Scenarierna är systematiskt uppbyggda och innehåller scenariomatriser som man kan plocka från till egna scenarier. Scenarierna bygger på sex grundläggande analysområden, politik, ekonomi, befolkning, information/kommunikation, klimat och teknik. Dessa är nedbrutna i olika dimensioner som i sin tur består av ett antal variabler.


– De kan vara en jättebra inspirationskälla för att få igång en diskussion. Tanken är att man ska kunna använda dem i sin egen verksamhet. Man kan titta i vilket scenario det variabelvärde jag är intresserad av ingår. Sen kan man pussla ihop egna scenariovariabler, säger Oscar Jonsson.


Det svåra med framtidsforskning är att tänka utanför bubblan, slita sig från föreställningen om den värld vi lever i.


– Det kommer fortsätta att hända olyckor och kriser och det man ska ha med sig är att världen kommer inte att se ut som den gjort. Min personliga erfarenhet är att det jag inte visste visade sig i slutändan vara viktigare än det jag visste, säger Oscar Jonsson.