Statistik över bränder i tio kommuner under åren 1996-2007.

Länsstyrelserna i Västmanland och Uppsala jämför statistik mellan liknande kommuner. Statistiken här visar antal bränder i allmänna byggnader 1996-2007, samt antal döda (röda stapel), svårt skadade (orange) och lindrigt skadade (grön) i dessa bränder.

 

Länsstyrelserna i Västmanland och Uppsala har lämnat traditionell tillsyn där man grovt sett kontrollerar om kommunerna följer sina handlingsprogram.

– Vi gör tillsyn efter resultat, inte efter metoder, säger Ingela Regnell, länsstyrelsen i Västmanland.

Västerås har mycket sällan soteldar jämfört med Örebro. Kravet på att lämna in skriftlig redogörelse efterlevs mycket bättre i Västerås än Örebro. Sala utbildar sex gånger fler i brandskydd jämfört med Östhammar.

Ingela Regnell, porträtt

Det är den typen av fakta som Cederholm och Regnell lägger fram vid en tillsyn. Siffrorna leder till diskussion.

– Vi gör inte tillsyn enligt modellen finn fem fel, utan för att finna hur verksamheten kan utvecklas. Jag vill inte se om de gjort 85 av 90 tillsyner, jag vill se effekten av dem, säger Cederholm.

MSB har haft synpunkter på att länsstyrelsernas tillsyn är för svag. Det är ofta en resursfråga.

Göran Cederholm konstaterar att den djupare tillsynen vi nu pratar om kan man inte göra varje år, kanske vart fjärde.  

Tillsynen har delats in i tre delar:

  1. Skyldigheter. Det handlar om storlek på organisation, hur ofta brandskyddskontroller ska göras och information till allmänheten ges.
  2. Skyddet. Hur många har brandvarnare? Hur är brandskyddsutbildningen hos den enskilde? Hur snabbt rycker räddningstjänsten ut?
  3. Säkerheten. Hur många olyckor sker, hur många dör och skadas?

– Resultaten vi diskuterar kring ger insikt, blir en form av egenkontroll och leder till kvalitetsutveckling, säger Cederholm.

Länsstyrelserna tittar på likvärdigt skydd, jämför förhållanden med liknande kommuner enligt SKLs indelning. Statistiken hämtas från Ida, MSBs statistikdatabas.

– Det är siffror som räddningstjänsterna själva rapporterat in. Vi hamnar aldrig i diskussion om att siffrorna inte stämmer. Jag tror de jämförelser vi kan visa vidgar perspektiven, säger Regnell.

Regnell och Cederholm upplever att den nya formen av tillsyn uppskattas.

– Det kan vara svårt att göra mätningar i Heby, olyckorna är för få. Men jämförelsen skapar diskussion. Om vi har två jämbördiga kommuner, och den ena har många fler bostadsbränder, då börjar man fundera på varför, säger Cederholm.

Sala jämfördes med Östhammar och Lindesberg och det konstaterades bland annat att i alla tre kommunerna släcks bränder oftast i det aktuella föremålet eller i rummet där branden startade.

– Beror det på att räddningstjänsten är snabb och släcker snabbt eller på att folk är duktiga på att släcka själva? Man kanske har lyckats med att utbilda allmänheten, säger Göran Cederholm.

I Mälardalen konstaterades att deltidsstationerna i Hallstahammar och Surahammar är snabbare på utryckning än heltidsstationen i Västerås.

– Deltidsstationerna har förstainsatsperson. Det gör skillnad och det tycker politikerna är jätteintressant att se, säger Ingela Regnell.

Idén till ny form av tillsyn drog Göran Cederholm igång 2008, tillämpningen hämtade han från MSBs tillsynsenhet.

– Viljan att titta bakom siffrorna. Vad säger egentligen lång larmhanteringstid? Vad beror den på?

Göran Cederholm och Ingela Regnell bestämde sig för att tillsynsmässigt slå samman sina två län. De jobbar numera tillsammans.

Fyra ögon ser mer än två, det finns en person att bolla tankar med. Dessutom breddar de kompetensen; hon är samhällsvetare, han brand-ingenjör.

 – Jag tror vi gör ett bättre jobb när vi är två, vi får ett större jämförelseområde, säger Ingela Regnell.

Göran Cederholm håller med:

– Våra olikheter är berikande, mångfald är bra. Jag har varit i det här skrået hela livet. Ingela ser annat och har ibland lättare att ifrågasätta.