– Under Gudrun såg vi att reservkraften var väldigt viktig och vi gick då ut med en enkätundersökning till 70 kommuner som drabbades av elavbrott under Gudrun. Den visade att de flesta har reservkraft till sitt största vattenverk, men många vattenverk står ute på mindre orter och ibland har man inte tänkt hela kedjan, berättar Christina Nordensten, Livsmedelsverket, som varit projektledare.

 

Under stormen Gudrun upptäcktes också att anläggningarna inte alltid var så väl underhållna. Bland annat förekom oljeläckage.
– Vattenverken står ofta i de inre skyddsområdena vilket gör det känsligt att hantera diesel. Man slaskar och spiller och vid ett par vattenverk tvingades man börja sanera för att inte riskera att vattentäkten påverkades.

 

Det fungerade trots allt rätt bra under Gudrun, men senare stormar har pekat på fortsatta brister och 2011 inleddes planeringen för ett reservkraftsprojekt.

– Då gick vi ut med en gemensam enkät till kommunala beredskapssamordnare för att få en bild av kunskapsläget och om man haft problem med sin reservkraft i en faktisk händelse. Svaren pekade på ett tydligt behov av mer kunskap och kompetens på området. I 30 procent av fallen där man använt sig av reservkraften hade det inte fungerat som det skulle, säger Christina Nordensten.

 

Projektet pågår 2013-2015 och nu finns en färdig produkt – en handfast vägledning för hantering av reservkraftsprocessen.

– Ska man arbeta med reservkraft måste man tänka rätt från början. Du måste ha ett ledningsbeslut på att det här ska vi jobba med. Man måste göra någon form av pilot för att veta vad man behöver och det krävs rätt kompetens för att ställa krav vid upphandlingen.

 

Vägledningen ska kunna användas av alla, även ett stort företag.
– Vi riktar oss till kommuner, landsting, länsstyrelser, centrala myndigheter och den privata näringen. Alla ska kunna använda vägledningen och få hjälp och stöd hela vägen. Från det man börjar fundera över reservkraft, hur man ska tänka när man gör upphandlingen, hur man driftsätter och sköter det under en kris osv.

 

MSB ser vägledningen och arbetet med reservkraft som ett led i det systematiska säkerhetsarbete som ska vara infört i all samhällsviktig verksamhet 2020. I det ingår att arbeta med riskhantering, kontinuitetshantering och att kunna hantera händelser.
– I risk och sårbarhetsanalyser på alla nivåer och även i Nationella risk och förmågebedömningen ser vi brister i förmågan och behovet av utveckling av reservkraft. Vägledningen är ytterligare ett verktyg i verktygslådan för att arbeta med kontinuitetshantering. Den ger ledning dels för de som inte kommit igång och dels för de som redan kommit en bit på väg, säger Clas Herbring, MSB.

 

Under våren och hösten arrangeras fem temadagar om vägledningen, 23 april i Sundsvall, 7 maj i Luleå, 3 september i Göteborg, 10 september i Lund och 24 september på Arlanda.
Vägledningen har tagits fram i ett samarbete mellan Livsmedelsverket, Elsäkerhetsverket, Energimyndigheten, MSB samt Post och Telestyrelsen i nom ramen för samverkansområdet teknisk infrastruktur.