Syftet är ett stärkt civilskydd genom snabbare och effektiva insatser vid katastrofer men också ökade satsningar på katastrofförebyggande åtgärder och riskhantering.

Sverige har genom Försvarsdepartementet deltagit i de nästan två år långa förhandlingarna av lagstiftningen. Den nya rättsakten har ingen påverkan på svensk lagstiftning.

 

– Sverige har varit drivande i frågor som rör till exempel ett ökat fokus på förebyggande och erfarenhetshantering, säger Therese Wikström, EU-samordnare på MSB.

 

Ett viktigt inslag i lagstiftningen är inrättandet av en frivillig resurspool som bygger på medlemsländernas resurser. Sedan tidigare finns så kallade civilskyddsmoduler som medlemsländer ställer till EUs förfogande.

Både MSB och Kustbevakningen har civilskyddsmoduler anmälda hos EU.

 

Redan i maj inrättades lägesbilds- och koordineringscentralen Emergency Response Coordination Centre (ERCC) för att snabbare kunna genomföra insatser både inom och utom EU vid katastrofer. ERCC ersätter det tidigare Monitoring and Information Centre (MIC).

Den nya lagstiftningen har ett bredare perspektiv. För att öka förmågan till samarbete länderna emellan startas ett gemensamt utbildningsprogram och utbildningsnätverk. Att dra lärdomar från inträffade olyckor och kriser är väsentligt och ett program för erfarenhetsåterföring ska etableras.

 

– Den breddade ansatsen på lagstiftningen innebär att den inte längre främst omfattar responsperspektivet utan även förebyggande, förberedande och erfarenhetshantering, vilket är positivt ur ett svenskt perspektiv.

Medlemsstaterna ska till exempel ta fram nationella risk- och förmågebedömningar som ska rapporteras in till kommissionen vart tredje år, säger Selma Ilijazovic, EU-samordnare, MSB.