Thomas Andersson– Vi försöker tänka på allt som rör medborgarskydd. Och om alla som arbetar med det är samordnade får allas frågor samma dignitet. Vi tror det gör arbetet för ett tryggt samhälle bättre, säger politikern Thomas Andersson.

 

Samhällsskyddsförvaltningen bildades 1 januari 2011. Några månader senare satt dess chef Anders Nilsson, tidigare tillika räddningschef, och Thomas Andersson, ordförande i samhällsbyggnadsutskottet, i Revinge och lyssnade när MSB och SKL var på kommunturné.
– Det som sades där bekräftade vårt arbete som då kändes ännu mer rätt. Vi blev ännu mer frälsta, säger Anders Nilsson.

 

Och därefter är uppfattningen att arbetet bekräftat sig själv.

När det diskuterades vad Båstad ville med folkhälsan konstaterades att det involverade även skydd och säkerhet. Vattenfrågor inom miljö och hälsa påverkar samhällsskyddet, och så vidare. Frågorna hänger ihop, och då är det bra att ha allt under samma paraply.

– Vi får ett helt annat fokus på säkerhet. Nu handlar det om att paketera samhällsskyddet, säger Thomas Andersson.

 

När planerna ritades upp hämtade Båstad idéer från andra kommuner, framförallt sneglades på hur Öckerö gått till väga. Sedan byggde Båstad en lösning som passade egna kommunen.

Anders Nilsson– När man jobbar med räddningstjänst är det lätt gjort att man tycker inget annat är viktigare. När vi jobbar bredare har jag insett att det finns så mycket mer, och det är dessutom oerhört kul, säger Anders Nilsson.

 

Folkhälsosamordnare Anette Håkansson håller med:

– Efter sammanslagningen har jag hamnat i ett sammanhang och ser helheten, vilket egentligen är a och o i mitt jobb.  Allt känns naturligt, vi är rätt människor som arbetar tillsammans och tänker samma saker.

 

Samtidigt som samhällsskyddsförvaltningen bildades ändrades också den politiska organisationen. En mängd nämnder har ersatts av tre utskott.

– Vi politiker tar numera färre beslut om genomförande, mer om vart vi vill. Det tvingar oss att fokusera på rätt saker. Det finns många ”doers” bland politikerna, men det är inte vår uppgift, det har vi anställda till, säger Thomas Andersson.

 

Förändringen innebär också en minskning av antal folkvalda i beslutande position. Färre politiker blir insatta i kommunala frågor.

– Det är ett litet problem. Vi måste i stället anstränga oss att lyssna mer på allmänheten, ge beredningar direkta uppdrag att lyssna av folkviljan, skapa mötesplatser för medborgare.

 

En trygg kommun förverkligas inte på kommunkontoret. Det handlar om att nå ut och engagera kommuninvånarna.

Thomas Andersson konstaterar att allt bottnar i förebyggande arbete. Var sig det gäller säker vattenförsörjning, beredskap för telebortfall, planläggning för klimatförändringar och vad som händer om, eller när, havsnivån förändras.
– Det är samhällsskydd i sitt ultimata skick.

 

Är det lättare att ta helhetsgrepp i en liten kommun?

– Det är lättare att ta gränsöverskridande beslut, de inpinkade reviren är inte så många.

 

I kommande handlingsplaner ska mer än det som lagen om skydd mot olyckor kräver vävas in. Där ska finnas planer för folkhälsa, brottsförebyggande råd, trygghetsråd med mera och medborgarna ska få delta när planen förbereds.

–Krishanteringsförmågan har vi jobbat mycket med. Vi har haft utbildning med kommunens ledningsgrupp, hur de jobbar i stab, och med krisledningsnämnden. Vi friskriver oss inte från problem i framtiden, men när de dyker upp är vi förberedda och redan igång med arbetet, säger Anders Nilsson.

 

Båstad är en liten kommun, både till yta och befolkning. Riskerna är inte unika, de finns i många kommuner. Det finns en närhet till de frågor som ska lösas, men samtidigt också den lilla kommunens resursbrist.

– Vi löser kanske 80 procent av våra problem väldigt enkelt. Men det finns också en liten andel där vi behöver helt andra muskler, därför måste vi tänka samverkan utanför kommungränsen när det gäller samhällsskydd, säger Thomas Andersson.

 

Kommunen delar miljöstrateg med Ängelholm. När polisen flaggade för risk för brott mot äldre i somras gjordes gemensam sak med Örkelljunga och Ängelholm. Räddningstjänsten samarbetar med andra kommuner i nordvästra Skåne i flera frågor, delar insatsledare med Laholm i Halland.

 

Brandmännen åker på IVPA-larm, de larmas även till vården för lyfthjälp. Det diskuteras att man ska åka på säkerhetslarm, just för att visa upp sig i avskräckande syfte.

– Vi får mer insyn i kommunens verksamhet och fler kontaktpersoner. Brandmännen blir kunnigare och känner sig använda på ett mer positivt sätt, säger brandmästare Pelle Pettersson.

 

Anette HåkanssonTrygghet handlar också om att må bra. ”Kultur i vården” är ett arbete för att höja livskvalitén hos de äldre.

– Vi jobbar också med socialt innehåll, att anhöriga ska komma på besök och metoder för att besöken ska bli meningsfulla, säger Anette Håkansson.

 

– Båstad har en relativt gammal befolkning, många bosätter sig här på ålderns höst. Men i den lugna och trygga kommunen blixtrar det till under sommaren, säger Anders Nilsson
Turisterna invaderar, det är tennisveckor och mycket partaj. Båstad förändras. Räddningstjänsten diskuterade att höja bemanningen i beredskapen. Men det konstaterades att larmen inte var nämnvärt fler under sommaren.

 

I stället gjordes förebyggande satsningar. Kommunen tillsynade utrymningsvägar, mängden folk i lokaler, livsmedelshantering och alkoholutskänkning.

”Varannan vatten” engagerade både politiker, tjänstemän och frivilliga som på kvällarna delade ut 23 000 muggar med budskapet att varva ölen med vatten.

Det var också ett sätt att visa att kommunen bryr sig.

 

Vad är nästa steg för ett säkrare och tryggare Båstad?

– Vi måste ta forskningen till hjälp för hur vi ska bli säkrare. Vad är det för indikatorer som gör att folk mår bra och känner sig säkra? Det vet vi inte riktigt, säger Thomas Andersson.

 

Men han har en uppfattning om vad som är en bra måttstock på trygghet.
– Är kvinnor trygga och känner sig säkra för sina barns skull, då trivs hela familjen. Planerar vi ett samhälle där kvinnor trivs, då är vi på rätt väg.