Överrumplade av fakturor
Anstormningen av frivilliga som hjälpte till vid skogsbränderna överrumplade räddningstjänsten i Karlstadsregionen. Det gjorde också fakturorna på närmare 400 000 kronor som plötsligt damp ner. Två av kraven har dessutom polisanmälts.
Fakturorna har fått räddningstjänsten att ifrågasätta vad som egentligen menas med frivillighet. Det betyder uppenbarligen inte gratis.
– Vi hade tre skogsbränder där folk anmälde sitt intresse att hjälpa till och sattes i arbete på ett mer eller mindre strukturerat sätt. Det reddes aldrig ut om det var en frivillig hjälp eller om det var någonting som vi skulle betala för. I slutändan visar det sig att vi får betala för allt. Jag vet inte vad frivilligheten består i, jag kan i alla tycka att det är fel ord, säger Björn Johansson, brandingenjör.
Han ser det lika mycket som en brist hos den egna organisationen och oklara förväntningar.
– Man blandar ihop det med Missing people som inte får betalt och många lever med den betydelsen av begreppet frivillighet. Det här är nåt mellanting. Visst, de är inte tvungna att ställa upp men de erbjuder sina tjänster och vi säger ja utan att reda ut om de ska ha betalt eller inte. I en del fall tänker vi nog att de här hjälper till utan att kräva ersättning.
När en lantbrukare erbjuder att med en gödselspridare blöta ner längs vägen för att skapa en begränsningslinje kommer inte fakturan oväntat.
– Men när vi släcker längs banvallen och tvingas lämna en brand för att vi har många samtidiga bränder och de boende i villaområdet intill banvallen erbjuder sig att släcka med det de har är det inte lika självklart att de ska ha betalt. Men båda har tagit betalt för sina insatser och det hade vi inte räknat med.
Räddningstjänsten saknade rutiner för att hantera tillströmningen av frivilliga; sålla ut vilka som verkligen behövdes, hålla ordning på de som sattes i arbete och komma överens om vad som skulle göras.
– Kanske ännu allvarligare, det har inte skett någon prövning från vår sida om de är lämpliga för arbetsuppgiften ur arbetsmiljösynpunkt. Vi släpper in folk för långt i skadeplatsen.
Det stora intresset från allmänheten att hjälpa till var ett nytt fenomen.
– Det var i stort sett första gången och det var därför vi blev så överraskade. Jag tror att de som stod ute i skogen var rädda för att säga nej och sedan drog det iväg och blev jättestort. Ingen vill stå med att ha sagt nej till resursen som kunde löst det.
Fakturorna handlar om allt från hjälp med släckningsarbetet till att bre smörgåsar. Granskningen har tagit mycket resurser och några har tagit chansen att sko sig.
– Vi har polisanmält två som vi definierat som rena bluffakturor. En företagare i Umeå har skickat faktura på 100 brandfiltar och 75 kaffetermosar på sammanlagt 58 000 kronor. Den andra en privatperson, också från Umeå, påstår att han delat ut fika till brandmännen. Han säger sig ha varit i Värmland på husvagnssemester men när det ställdes frågor om plats och vem räddningsledaren var stämde ingenting.
De frivilliga gjorde en viktig insats, särskilt lantbrukarna, men Björn Johansson är tveksam till den spontana frivilligheten.
– Uppmärksamheten kring Missing People har hajpat frivillighet, men det är helt annan grej att släcka en brand jämfört med att leta efter en försvunnen person. Min erfarenhet från sommaren som gick är att det kan kosta mer än det smakar. Det krävs resurser för att hålla ordning och sätta in dem på rätt plats och det är en otrolig byråkrati när fakturorna ska betalas. Vi har en läxa att göra för att det ska bli bra, det kräver en hel del arbete, säger Björn Johansson.
Läs mer
Kan vara avgörande - och en belastning