”Det har gjorts ordentliga studier”

Själv doktorerar hon inom området virtuell simulering för träning och övning specifikt inom räddningstjänst. Detta på Western Norway University of Applied Sciences, där en forskargrupp arbetar med virtuell simulering och annan teknik för träning och övning.
Cecilia Hammar Wijkmark nämner flera vetenskapliga artiklar som publiceras just nu, bland annat en om hur virtuell simulering bidrar till de kognitiva aspekterna, och en om inlevelse och att agera i sin roll i virtuella scenarier.

Hon säger att genom att öka kunskapen om användning av ny teknik och metod inom träning och övning, ökar också förståelsen om de traditionella metoder som använts.
– Jag är rätt insatt i forskningen på området eftersom jag genomfört flera studier och har ett nätverk internationellt där flera forskare samt utbildningsorganisationer ingår, som jobbar just med detta. Ingen metod kan fullt ut simulera alla aspekter av en riktig händelse, men vi kan komplettera övning på övningsfält på ett effektivt sätt som inte var möjligt tidigare.

Hennes kollega vid universitetet, Ilona Heldal, professor i informatik och interaktiva system, påpekar att all träning kan innehålla fel och vara farlig.
– Alla planerade träningstyper är abstraktioner för riktiga händelser, och abstraktioner har fördelar och kompromisser i jämförelse med riktiga händelser. Jag kan till exempel inte föreställa mig en modern utbildning för kirurger utan virtuell simulering. Virtuell simulering behövs, precis som träning på kadaver, patientdockor, praktik i labb, illustrationer på film, användning av bilder, läsning i böcker och självklart diskussioner om träningen.

Hur vi lär oss, inklusive hur vi lär oss hantering av stress, är individuellt och svårt. Ilona Heldal konstaterar att alla är olika och lär sig från olika intryck. Hon säger att virtuell simulering inte räcker till för att ersätta praktiska övningar när det gäller stresshantering.
– Men de praktiska övningarna räcker inte heller, man vill även lära ut handling under stress och inte bara upplevelsen av stress.

Hon ger ett exempel från Ungern, där hon besökt ett torn i stål — kallat det djävulska tornet — där brandmän tränar stress.
– Tornet är bra för att förkroppsliga och verkligen känna stress. Men det är inte bra för att träna situationer där man exempelvis hittar gömda barn, djur eller möter hinder på utvägen. Inte heller för att se hur räddningen i en annan minst lika komplex byggnad skulle gå till. Att för tornet lägga till dessa effekter visuellt, och lära sig hanteringen av dem, skulle ge bättre träningsresultat. Det är jag helt övertygad om.

Läs mer

Virtuell simulering ökar på   ledningsutbildningarna

Lärare oroliga: ”Drabbar tredje man i slutändan”

”Studenterna blir bättre rustade”

Forskare drar parallell till Gripen