Tror på goda förebilder
Räddningstjänsten Storgöteborg har tolv heltidsbrandmän i utryckning som är kvinnor.– Och fler är på väg in, säger Mikael Wennerbeck, hälsosamordnare på räddningstjänsten.
En förklaring är det så kallade Q-projektet som startade 2009. Syftet var att redan under utbildningstiden coacha kvinnliga SMO-studerande, kanske framförallt med fysträningen. De första omgångarna deltagare i projektet provanställdes och när flera nådde de träningsmålen övergick det till en fast anställning.
– 2013 lade vi ner verksamheten. Vi trodde kanske att det inte behövdes men 2017 sa vi att vi får prova igen. En av våra kvinnliga brandmän gick i bräschen för en nystart som handlar om mer än att dra igång coachningen igen, bland annat att bjuda in till informationskvällar. I coachningsverksamheten kan ingå även föreläsningar, exempelvis om kosthållning i samband med träning.
Vid rekrytering använder Räddningstjänsten Storgöteborg (RSGBG) det så kallade storstadsmodellen, ett namn som Mikael Wennerbeck inte gärna använder.
– Begreppet storstadsmodellen tycker vi har fått en negativ klang och vi benämner det hellre MSB-Winternet-modellen, eftersom det är MSB som ligger bakom tillkomsten av de fysmoment som ingår. Den är inte avsedd bara för storstäderna utan för räddningstjänst i allmänhet. Vi trodde väl att majoriteten skulle ta efter när vi tillsammans med Malmö och Stockholm 2005 enades om en gemensam rekryteringsmodell. Sedan är fystesterna bara ett av flera moment vid rekrytering, såsom intervju, stresstest och höjdtest. Höjdtest har vi med eftersom detta inte testas på SMO-utbildningen.
Fyskraven är samma för män och kvinnor.
– Vi har haft mycket diskussioner om testerna. Vår organisation är ganska medveten om arbetets krav och därför har vi de testerna och de riktvärden vi har. De är framtagna av MSB och är de mest vetenskapligt relevanta fystester som för närvarande finns.
Utveckling mot lättare och smidigare utrustning borde leda till sänkta krav. I samband med att Arbetsmiljöverket (AV) skulle uppdatera föreskrifter om medicinska kontroller föreslog MSB att vikten som ska bäras vid den medicinska kontrollen ska minskas från 24 till 19 kilo. Bakgrunden var att räddningstjänsten i Kiruna fått MSBs uppdrag att titta på hur mycket lättare rökdykarutrustningen blivit i och med att de stålflaskor som används vid rökdykning har ersatts med lättare kompositflaskor. Kiruna kom fram till att utrustningen blivit 5 kilo lättare. Arbetsmiljöverket föreslog sänkningen i föreskriftsremissen. Både Storstockholm och Storgöteborg protesterade och hävdade att viktkravet i stället borde ökas, vilket fick AV att behålla 24 kilo.
Han välkomnar teknikutveckling för att få lättare utrustning att arbeta med, det gynnar alla.
– Men vissa arbetsmoment är fysiskt krävande även om utrustningen blir lättare, som exempelvis slangdragning i trapphus eller livräddning av person under rökdykning. Tar vi hydraulverktygen så är det ju inte så att bilarna blir mindre och lättare att klippa upp utan det går delvis åt andra hållet. Det är större bilar, starkare karosser och mer säkerhet, och det kräver antagligen de här verktygen.
Han tror mer på att på att förändra bilden av brandmannayrket för att få fler sökande till SMO-utbildningarna.
– Vi tror det är bra att ha goda förebilder att både kvinnliga och manliga brandmän finns med vid mässor och informationskvällar för att berätta om rollen som brandman. Då kan exempelvis unga tjejer se att det går alldeles utmärkt att vara kvinna och brandman. Yrket är stundtals väldigt fysiskt krävande, men nivån är inte ouppnåelig för kvinnor som är vana att träna. Både män och kvinnor behöver träningsvana för att klara jobbet, säger Mikael Wennerbeck.