Nyhet

Tre satsningar som sprack –" kunde göra skillnad "

Tre initiativ som på olika sätt kunde göra skillnad. För trygghet, för rekrytering av deltidsbrandmän. Tre initiativ som hyllades.

Nu är alla nedlagda, bland annat för att ingen vill stå för kostnaden.

Kombitjänsten försvann

Bra facit – men vem ska betala?

I flera år var undersköterskorna i Varbergs och Falkenbergs nattpatruller anställda av Räddningstjänsten Väst, med utökat ansvar för tryggheten i kommunerna.

De hade koll på risker i vårdtagarnas hem och var Fip, första insatsperson, vid bränder och trafikolyckor.

Nu har avtalen sagts upp, av ekonomiska skäl.

– Fip ingår inte i hemtjänstens uppdrag, säger Kerstin Rosell (s), ordförande i socialnämnden i Falkenberg.

Varberg och Falkenberg bildade kommunalförbundet Räddningstjänsten Väst för tio år sedan.

Vid starten 2013 tog RVäst över de undersköterskor som var anställda i de båda kommunernas nattpatruller; de som reser runt till människor som larmar eller som behöver regelbunden tillsyn nattetid.

Undersköterskornas ansvarsområde utökades. Trygghetsteamen fick mer uttalat uppgiften att se över säkerheten i brukarnas hem: ingripa hos en sängrökare som använde en skokartong som askkopp, flytta brandfarliga föremål från spisen och se till att snubbelfarliga mattor togs bort.

På väg till brukarna kör undersköterskorna mil efter mil på vägar som få trafikerar nattetid och de är ofta de första att upptäcka faror och olyckor.

Därför fick de utbildning som första insatsperson vid bränder eller trafikolyckor, de hade släckgranater i bilarna och Rakel-enheter för att kunna kommunicera direkt med polis, ambulans och räddningstjänsten.

Verksamheten fick stor uppmärksamhet som ett nyskapande sätt för olika kommunala förvaltningar med trygghetsansvar att närma sig varandra. Det var lätt att rekrytera personal till trygghetsteamen som erbjöd varierande och spännande arbetsuppgifter.

Men nu är samarbetet slut. Den 1 november 2020 tog socialförvaltningen i Varberg tillbaka natthemtjänsten i egen regi och ett knappt år senare gjorde Falkenberg samma sak.
Huvudskälet var ekonomin.

Eller möjligen hur den kommunala ekonomin fungerar, att olika kommunala verksamheter har separata budgetar och att varje förvaltning måste försöka få ihop plus och minus, var och en på sitt håll.

Kommunerna Varberg och Falkenberg är medlemmar i Räddningstjänsten Väst. Tidigare hade RVäst avtal med respektive kommuns socialförvaltning.

Avtalen reglerade den ekonomiska ersättningen för den natthemtjänst som RVästs undersköterskor utförde.

Men efter några år fann socialtjänsterna att de inte fick ihop sina budgetar och sänkte ersättningen till RVäst.

– Sen ville kommunerna sänka ersättningen ytterligare. Till slut sa vår direktion ifrån. Vi klarar inte att utföra arbetet till så låg ersättning, och då valde kommunerna att ta tillbaka natthemtjänsten i egen regi, säger Jan Sjöstedt, förbundsdirektör i RVäst.

En av dem som motvilligt gick tillbaka till anställning i kommunen är den erfarna undersköterskan Linda Skarin i Falkenberg.

– Förut var vi första insatsperson, det var fantastiskt! Jag var med när vi kom först till en stor olycka där två killar hade kört in i ett träd och där vi kunde hjälpa till. I RVäst fick vi lära oss hjärt- och lungräddning och hur man ska agera vid drunkningsolyckor. Vi hade ett spännande jobb där vi faktiskt kunde göra skillnad för en medmänniska.

Under åren inom räddningstjänsten kunde det finnas tid för trygghetsteamen att ta en extra sväng genom bostadsområdet Falkagård.

– Jag vågar säga att vi spelade roll för att Falkagård inte längre är klassat som utsatt område. Och i samhällen där det inte finns räddningstjänst eller ambulans kunde vi vara avgörande för en människas liv. Jag kan inte förstå att kommunen valde att vi skulle gå tillbaka när vi gjorde ett så fantastiskt jobb för hela samhället.

Nu har hon och hennes arbetskamrater åter ansvar enbart för de personer som har larm och tillsyn nattetid. De har å ena sidan blivit så många fler och så mycket mer omsorgskrävande att undersköterskorna har svårt att hinna med.

– På ett år har tio av mina arbetskamrater sagt upp sig.

Jan Sjöstedt beklagar också att förbundet inte har trygghetsteamen kvar.

– Att natthemtjänsten låg hos oss var ett verktyg som hjälpte oss att göra förebyggande insatser och öka samhällsnyttan. Dessutom har det ju visat sig att ekonomin inte går ihop i de nya konstellationerna heller.

Erland Linjer (m) är avgående ordförande i socialnämnden i Varberg.

– Det var en bra verksamhet i RVästs regi. Det var ekonomiska skäl som gjorde att vi avbröt samarbetet, men dessvärre blev det inte så ekonomiskt fördelaktigt som vi hade trott att ta tillbaka natthemtjänsten.

Kommunen har svårt att rekrytera personal till natthemtjänsten, men Anna-Lena Sellergren, socialchef i Varberg, vill inte uttala sig om det beror på att arbetsuppgifterna nu är renodlad omsorg och tillsyn.

– Vi har svårt att rekrytera i alla våra verksamheter, inte bara i natthemtjänsten.

Skälet till förändringen var inte enbart ekonomiskt, säger hon. Det var också svårt att kombinera olika kompetenser.

– Vi såg att personalen i takt med att de vann kompetens i det som ligger inom räddningstjänstens uppgifter tappade kunskaper i det som är vårt kärnuppdrag, som palliativ vård och demenssjukdomar.

I grannkommunen Falkenberg framhåller socialnämndens ordförande Kerstin Rosell att det spelade roll för dem att Varberg redan hade avbrutit avtalet med RVäst, och att båda kommunerna hade rejäla sparbeting.

– Socialnämnden fick i uppdrag av kommunstyrelsen att få budgeten i balans. Då var det här en av de saker man kunde göra för att hålla oss inom budgetram – och tjänsten som första insatsperson ska ju inte betalas av hemtjänsten.

Men om jag vore skattebetalare i Falkenbergs kommun så struntade jag väl i om pengarna till första insatsperson kommer från räddningstjänstens eller socialtjänstens budget, båda delarna tas ju från mina skattepengar?

– Jo, men vi har ju den budget vi har.

Jan Sjöstedt befarar att det kommer att bli svårare och svårare att få till förvaltnings-​övergripande samarbeten i takt med att kommunerna får kärvare ekonomi.

– Även om alla tycker att det låter bra för samhället som helhet så finns inte intresset och pengarna när det ska betalas. Var och en driver bara det som är lagstadgat i den egna verksamheten.