Bra facit – men vem ska betala?
17 undersköterskor blev deltidsbrandmän sedan de gått en gymnasieutbildning i Dalarna som gav dubbla kompetenser.
Nu är utbildningen nedlagd.
Förväntningarna var stora när Falu frigymnasium och Räddningstjänsten Dala Mitt gjorde det möjligt för vård- och omsorgsprogrammets elever att läsa inriktningen Brand och Räddning. Kursen motsvarade den gamla preparandutbildningen.
De som klarade de fysiska proven kunde börja jobba som deltidsbrandmän, utöver att de var utbildade undersköterskor. Båda yrkena är kategorier som kommuner runt om i landet desperat söker.
Under de fem år som möjligheten funnits har totalt 47 ungdomar läst Brand och Räddning. Sjutton av dem har börjat jobba som deltidsbrandmän.
Av de 47 som gått utbildningen var två tredjedelar killar, en grupp som är kraftigt underrepresenterad i vården.
Men trots bra facit är det nu slut. De som tog studenten i våras var de sista som hade läst inriktningen.
Skälet är ekonomi.
– Brand och Räddning blev en stor merkostnad. Vi får en viss skolpeng för varje elev på vård- och omsorgsprogrammet. Den täcker inte alls de pengar som vi betalade till Dala Mitt för lektionerna hos dem, säger Falu Fris rektor Maria Pettersson, som beräknar att skolan varje år hade merkostnader på runt 400 000 kronor för Brand och Räddning.
Hon är besviken på att kommunerna inte visat intresse för att stötta utbildningen.
– Det borde de. Det är ju stor brist på deltidsbrandmän.
I Räddningstjänsten Dala Mitt ingår kommunerna Borlänge, Falun, Gagnef, Ludvika och Säter.
Mats Nilsson (s) är förbundsdirektionens ordförande, tillika kommunstyrelseordförande i Säter.
Han kan bara bekräfta att kommunerna har stor brist på både deltidsbrandmän och undersköterskor, och säger att förbundet gärna hade haft utbildningen kvar.
– Det är oerhört viktigt att vi får upp intresset för de här yrkena. Men förbundet kan ju inte stå för kostnaderna själva. Falu Fri får ju en skolpeng av kommunerna som skickar elever till utbildningen. Då är det väl bara för friskolan att ta upp den kostnaden i skolpengen som kommunerna ska betala, tycker Mats Nilsson.
Men så enkelt har det alltså inte varit.
Rektor Maria Pettersson får fortfarande frågor från ungdomar som är intresserade av inriktningen och Michael Hedlund, instruktör vid Dala Mitt, säger:
– Vi vill inget hellre än få igång det här igen i någon form. Problemet är ju vem som ska ta kostnaden.