Pensionär med nytändning

– Jag trodde aldrig att jag skulle sitta i en brandbil igen, skrattar Peter Blomqvist medan labradoodeln Alice skuttar nyfiket kring den blänkande röda bil som plötsligt börjat stå parkerad i gruset framför familjens hus.

I sex och ett halvt år hann han vara pensionär från jobbet innan en god vän tipsade om annonsen där man sökte deltidsbrandmän i Tenhult. Påhejad av fru och barn skickade han — den ordinarie vägen — in en ansökan till sin tidigare arbetsgivare och strax var Peter, som körde sina första ambulansutryckningar i slutet av 1970-talet, nyanställd i ett gäng med nittiotalister.

– Jag är stolt över mig själv, jag är 65 år och har klarat alla tester och utbildningar. Även om det märktes att jag hade varit borta i över sex år under rökövningarna i 85 graders blåsande värme, medger han.

– Jag har aldrig ”vikit ner mig”. Sluppit problem med rygg och knän och hållit igång med nästan en mil hundpromenad varje dag, det är förklaringen. 

Därtill är han morgonpigg, vilket möjligtvis underlättar när sökaren tjuter mitt i natten.

– Jag har ju förberett på kvällen före med bilnycklarna i understället och telefonen i bröstfickan. På 60-70 sekunder kommer jag ner för trappan, i larmstället och är på väg — dottern har tagit tiden, konstaterar han nöjt och har med den anspänningstiden god marginal till de max tre minuter som är utryckningskravet för styrkan.

Peter Blomqvist påbörjade sin nya tjänst i början av året och har nu jour var fjärde vecka med den så kallade fip-enheten i Tenhult, vilket innebär att den lilla brandbilen följer honom tätt överallt för en snabbare insats med den utrustning som finns i bilen, från hjärtstartare till den så kallade pulverlansen som trycks in genom ett borrat hål och slår ner en brand i väntan på den större räddningsstyrkan.

– Klockan 5.07 en onsdagsmorgon fick jag första larmet om misstänkt brand hos en däckfirma. Det var en häftig känsla att sätta sig i bilen och trycka ”U”, uppdrag på väg”, förklarar han entusiastiskt och konstaterar att premiärveckan innebar hela 14 larm, bland annat om olika väderincidenter. 

Han är en ”satellitdel” av deltidsstyrkan i Huskvarna och ansluter till den oavsett vad det gäller enligt den nya decentraliserade modell kommunen arbetar efter. Som veteran har han bara mött positiva reaktioner, inte minst i den lokala facebook-gruppen, där han lyfts fram som ett stöd för de nya och yngre.

– Jag har 38 år med blandat innehåll i ryggsäcken, kan jag få göra en betydande insats i Tenhult så vore det fantastiskt!

Peter Blomqvist tror att bekvämlighet är en förklaring till bristen på deltidsbrandmän, att tröskeln blir för hög med kraven på utbildning och lastbilskörkort.

– Samtidigt måste det ju vara fysiska krav så att man klarar jobbet, säger han och berättar om kvällens varma uthållig-​hetsövning i rökövningshuset där man bland annat ska såga i timmer, kränga av sig luftpaketet och ta sig igenom ett hål.

Häftigt — för en som blir folkpensionär under våren! Peter Blomqvist tror själv att han är bland de sista som fick möjlighet att lämna jobbet redan vid 58 års ålder.

– Även räddningstjänsten och brandmän måste följa med i utvecklingen. Jag uppskattar verkligen att jag fick den förmånen men jag förstår om de höjer åldern, säger han.

Innan vi lämnar Tenhult får vi se ett fysiskt bevis på att inte bara åldern utmärker Peter Blomqvist. Kanske är han också den enda brandmannen i Sverige som har två olika nummer på hjälmen.

– När jag hämtade ut de nya kläderna stod det ”91” på ena sidan, samma nummer som jag haft sedan 1982. Vi får väl se hur länge jag pallar som nya ”321”.

Läs mer

Akut brist på brandmän inom deltiden

Deltidskårer läggs ner

Kombibrandmän släcker eld och klipper gräs

Gunilla tog revansch vid 50