"Räddningstjänsten ryggraden i skyddet"

Peter Arnevall, förbundsdirektör i Storstockholms brandförsvar, konstaterade att det moderna kriget inte är modernt. Det är lika fruktansvärt som tidigare stora krig.
– Det visar på behovet av en stark räddningstjänst som har förmågan att skydda befolkningen, rädda den ur kollapsade hus, hantera brinnande byggnader. Vi ska på något vis agera i en miljö där det finns en angripare som faktiskt utsätter räddningstjänsten för direkta beskjutningar. Det ställer lite andra krav på oss.

Det pågående kriget visar också att den planering för höjd beredskap som fanns under 90-talet är relativt relevant i dag, anser Arnevall.
– Mycket kan återanvändas. Jag har gett min organisation i uppgift att planera och basera på gamla kunskaper vi hade då, för allting är inte förlegat. Men vi ska lägga en modern touch på det utifrån det moderna samhället.

Samtidigt behöver räddningstjänsten öka förmågan, både på bredden och djupet, det behövs tillskott av personal och materiel.
– I krigets perspektiv saknar vi ett antal förmågor och därför är det viktigt att debatten kommer i gång nu. Om jag fick önska så skulle man kanske inte prata lika mycket kulor, krut och stridsvagnar som man pratar skyddsrum, förrådsställda brandbilar och extra ambulanser, sade Arnevall och tillade:
– Kommunal räddningstjänst kommer vara ryggraden i försvaret av civilbefolkningen. Vi kommer vara ryggraden i skyddet mot krigets verkningar. Det är inte Försvarsmakten utan vi som kommer att göra det.

Pål Jonson (m), riksdagspolitiker och ordförande i försvarsutskottet, ansåg också att räddningstjänsten behöver dimensioneras med ett annat djup och att det behövs större uthållighet.
– Erfarenheter från skogsbränder och andra exceptionella händelser har visat på behovet av större uthållighet. Jag vill gärna se civilplikten återinföras, då handlar det om deltidsbrandmän som kan krigsplaceras med civilplikt som grund.

Peter Arnevall och Johan Gert, SKR, höll med om återinförandet av civilplikten.
– Vi måste kunna skjuta till resurser för att hantera många fler händelser under kort tid. Det är en jätteutmaning och det är bra att det pratas om möjligheten till civilplikt, sade Johan Gert.

Kriget i Ukraina har satt frågor kring totalförsvaret, och inte minst det civila försvaret, på sin spets.
– Staten har hållit på ett par år, vi hade signalen att vi skulle börja nästa år, då skulle det komma pengar. Vi har väntat på besked om vad det är vi ska göra, vad vi ska planera för. Nu måste vi börja med åtgärder innan vi vet vad målet är, sade Johan Gert.

Det konstaterades också att den förstärkning av kompetens som behövs, den efterfrågas på många håll. Det riskerar bli kamp om personalresurser.
– Just nu gasar statliga myndigheter och anställer, medan vi i kommunala sektorn inte riktigt kommit igång än. Vi slåss dessutom om samma typ av människor som polisen nu rekryterar och hamnar lite på efterkälken. Det kommer ta lång tid att rekrytera det vi behöver, och det kommer ta tid att få igång civilplikten, sade Peter Arnevall.

Regeringen har ökat anslagen till det civila försvaret. Men hur långt pengarna räcker när förstärkningar ska ske och åtaganden ökar, kan vara svårt att greppa. Pål Jonson framhöll att det beslutades om mer pengar till civila försvaret utan att veta riktigt hur långt pengarna skulle räcka.
– Man behöver titta nerifrån och upp, vilka investeringsbehov behövs? Vi måste lämna konferenser och kunskapshöjande lägen och gå in på riktig beredskapsplanering.

"Inte dimensionerad för en krigssituation"

Ministern lovar mer pengar