Beredda på vattendrag

Halland 24-25 februari

Magnus Åman, räddningschef i Hylte, har just medverkat på den dagliga samverkanskonferens som länsstyrelsen leder.

Under helgen steg vattennivåerna kraftigt. Det är tisdag, läget kan sägas stabilt och under bevakning.

– Vi började följa flödet för en dryg vecka sedan, efterhand noggrannare. I torsdags informerade vi privatboende i riskzonen om deras långtgående ansvar. Vi har haft några irriterade samtal. Men generellt har folk skött detta väldigt bra, de flesta exemplariskt, säger Magnus Åman.

Första uppdraget var att pumpa undan vatten vid reningsverket i Landeryd så det kunde ta emot inkommande avloppsvatten.

Under helgen hjälpte deltidsbrandmännen boende i Bexet att bygga invallningar. Bexet ligger vid Färgensjön, husägarna pumpar vatten ur husen men kan bara pumpa det ut i sjön igen. Och det kommer ta tid innan nivån sjunker.

– Den är nu 70 centimeter över vattendomen. Och det är fem sjöar som är sammankopplade i ett sjösystem, säger insatsledare Mikael Andersson.

Under måndagen hämtade Hylte barriärer i Halmstad, från MSBs förstärkningsresurser, och byggde 40 meter skydd runt vattenverket i Torup. En säkerhetsåtgärd om vattnet skulle stiga.

Tätorten Hyltebruk är som en midja på Nissan. Norr om pappersbruket och kraftstationen kommer även inflöde från sjösystemet som inte är av föraktlig storlek.

– I början av 1900-talet byggde dåvarande bruksbolaget så att även sjöarnas vatten leddes in i Nissan, det var främst för timmerflottningen. Från Hyltebruk och ner mot Halmstad fördubblas flödet i Nissan, säger Magnus Åman.

I Halmstad skiftade Magnus Eriksson mellan att vara stabs-chef och brandingenjör i beredskap. Länsstyrelsen drog i gång stabsarbetet en vecka innan klass 3-varningen kom, Halmstads kommun hade krisstaben placerad på brandstationen. Räddningstjänsten avvaktade och gick upp i stabsläge när högsta varningen utfärdades, men hade ingen öronmärkt stab för höga flöden.

– Det finns massor av uppgifter att sköta i övrigt, och det har ännu inte blivit räddningsinsats av de höga flödena, säger Magnus Eriksson.

När vattennivåerna steg kraftigt under söndagen och prognosen sa mer regn begärde Halmstads ko​mmun, i samverkan med länsstyrelsen, förstärkningsresurser från MSB: 1 500 meter barriärer och 15 000 sandsäckar.

– Under söndagen hade vi ett flöde på 230-240 kubikmeter per sekund och visste av erfarenhet från många tidigare händelser att vi skulle få problem om det ökade. Då skulle det bli påverkan på kända platser, bland annat samhällsviktig verksamhet.

Räddningstjänsten har indikatorer på flöden, fasta punkter där man mäter för att se om beredskapen behöver höjas. Det arbetet skedde under veckan innan klass 3-varningen kom.

– Vi jobbar proaktivt och gör antaganden.

Men under måndagen sjönk Nissan med 30-50 centimeter i Halmstad och materielen låg kvar i beredskap. En del av den användes däremot i Hylte och Laholm.

Pumpar stulna hos Gunvor, 83

En del av det proaktiva arbetet var också att kommundirektören och räddningschefen skrev ett brev till de som bor i hotade områden. De uppmanades att förbereda sig. Kommunen erbjöd sig att leverera sand och sandsäckar

– Insatspersonalen levererade det vid dörren till runt tio hushåll.

Magnus Eriksson hyllar samverkan inom kommunen och i regionen. Ljungby räddningstjänst, som har en sandfyllningsmaskin, ringde och erbjöd sig fylla säckar vilket sparade mycket jobb. Hallands län har få kommuner, vilket underlättar. Man träffas ofta och har god personkännedom.

– Vi vet varandras roller, det är en framgångsfaktor. Tycker vi överhuvudtaget är bra på att samverka, räddningstjänster med kommuner, mellan kommuner och med länsstyrelsen.

Den systemledning som regeringen sagt det ska bli krav på, den finns redan i Halland, konstaterar Magnus Eriksson.

– Säkert sedan tio år tillbaka. Vi har i länet ett gemensamt inre befäl och två brandingenjörer i beredskap dygnet runt, vid behov ansluter en systemledningschef. Vi har kriterier för när systemledningen ska igång, senast det skedde var under stormen Ciara.

Den största utmaningen under de höga flödena var media, tycker Magnus Eriksson. Han var tillgänglig och fick många samtal.

– Det blev upphaussat ibland. Men utmaningen är tiden. När man har annat att göra blir det en påfrestning. Men det jobbet behöver också göras, och i direktsändningar har vi fått ut en del budskap. Det var bra.

Klass 3-varningen behölls längre längs Lagan. I Laholms kommun är det framförallt Knäred, med både boende och industrier nära den växande ån som varit i farozonen. Under tisdagen levererades 1 500 sandsäckar till Laholm, som beredskap och för att använda i Knäred. Mycket handlar om att vara förberedda.

– Vi hade några dygn med påfrestning i Knäred. Men vi har inte haft det övermäktigt än, och blir det inte värre inga jättestora problem, säger räddningschef Andreas Nilsson.

Han är för tillfället stabschef. Alla funktioner för staben är tillsatta, men övriga sköter även sina ordinarie uppgifter. Räddningstjänsten i Laholm har med jämna mellanrum översvämningar i samband med nederbörd. Den här gången är problemen koncentrerade till Lagans flöde, från Ljungby ner till Laholm.

Företag gjorde invallning – förebyggande vårt ansvar

– Normalt är flödet 170 kubikmeter i sekunden, nu kan det vara 440 om havet släpper ut vattnet, säger brandingenjör Sofia Frindberg.

Motsatsen är ett hot. Ligger vinden på från väst och havsnivån höjs, kan Lagans flöde stoppas och ta andra vägar.

– I Laholm påverkas vi mer av det än hur mycket vatten som släpps genom dammarna, säger Andreas Nilsson.

Ett område nedströms kraftstationen i centrala Laholm är i riskzonen och kan beröra ett antal fastigheter om vattennivån stiger.

I Knäred gick vattnet över bräddarna vid reningsverket, vilket innebar att avloppsvattnet släpptes ut i Lagan. Ett problem, men samtidigt bättre än att avloppsvattnet går bakvägen in i fastigheter.

Senare under veckan byggdes 100 meter barriär runt vattenverket i Laholm för att säkra dricksvattnet.

FAKTA

Varning höga flöden

Klass 3 varning extremt höga flöden
Extremt höga flöden i vattendrag på en nivå som uppkommer i snitt vart femtionde år. Medför allvarliga översvämningsproblem.

Klass 2 mycket höga flöden
Mycket höga flöden i vattendrag på en nivå som uppkommer i snitt mellan vart tionde år och vart femtionde år. Översvämningsproblem på utsatta ställen.

Klass 1 höga flöden
Höga flöden i vattendrag på en nivå som uppkommer i snitt mellan vartannat och vart tionde år. Kan medföra mindre översvämningsproblem.

Vädervarningar

Klass 3 varning utfärdades för nedre delen av Lagan och Nissan söndag 23 februari kl 11.26.
Nissan nedklassades till klass 2 på eftermiddagen måndag 24 februari och till klass 1 fredag 28 februari. Lagan nedklassades till klass 2 lördag 29 februari.

Källa: SMHI