Erfarenhet

Tre stora bränder – samma problem

I en välgjord olycksutredning har Cecilia Fager och Jan-Olof Pettersson vid Räddningstjänsten Enköping- Håbo undersökt tre mer omfattande bränder. Bränder som spridit sig till husens vindar via takfot och med efterföljande ras av yttertak.

Fokus har varit det byggnadstekniska brandskyddet och vilka likheter de kunde se vid de tre olika bränderna. Och i så fall hur den byggnadstekniska utformningen bidragit till brandspridning från startbrandcellen till vinden.

Men också hur utformningen påverkade förutsättningarna för brandbegränsning och brandsläckning.

Vid alla tre bränderna har räddningstjänsten haft en framkörningstid på omkring tre minuter från en heltidsstation.

  • 2019, granne upptäckte brand i enplansvilla, byggd 2004 och med en byggyta på 190 kvadratmeter. Branden bedömdes ha börjat i ett sovrum och spridit sig via fönster upp i takfot till vinden. Följden blev en omkommen person och totalskadad villa.
  • 2019, person mittemot upptäckte brand på balkong i flerbostadshus i tre våningsplan och med sju trapphus. Huset byggt under sent 60-tal och hade en byggyta på 1 370 kvadratmeter. Taket  ombyggt från platt tak till sadeltak under 90-talet. Branden bedömdes ha börjat på en balkong på tredje våningen och sedan spridit sig via takfot upp till vinden. Byggnaden fick omfattande skador.
  • 2020, brand upptäcktes på balkong i flerbostadshus med åtta lägenheter. Huset byggt under tidigt 90-tal och hade en byggyta på 325 kvadratmeter. Branden bedömdes ha börjat på en balkong på andra våningsplan och spridit sig upp via takfot till vinden. Byggnaden totalskadades.

I samtliga fall hade brandspridning redan skett till vind då räddningstjänsten kom till platsen. Alla tre byggnaderna hade en takkonstruktion i trä i form av sadeltak med ventilerad takfot.

I villan ingick vindsplanet i samma brandcell som huset medan vindarna till flerbostadshusen utgjordes av en enskild brandcell.

Om räddningstjänsten ska ha en rimlig möjlighet att begränsa skadeomfattningen vid denna typ av bränder måste de byggnadstekniska förutsättningarna finnas.

Det handlar om skydd mot brandspridning via takfot tillsammans med brandcellsindelning och takkonstruktionens bärförmåga.

Genom åren har bygglagstiftningen ändrats och utvecklats. Bygglagstiftningen är inte retroaktiv så vanligen gäller den lagstiftning som var aktuell då byggnaden uppfördes, förutsatt att inga ombyggnationer skett senare.

En av de mer centrala slutsatserna i utredningen handlar om att problemet sannolikt förekommer över hela landet och att befintligt byggnadsbestånd saknar tillräckligt skydd för att begränsa risken för brandspridning till vindsutrymmen.

Det noteras också att skyddet mot omfattande brandspridning inte är tillräckligt.

De anvisningar som kom under 60-talet om att dela in vindar i brandceller med syfte att begränsa risk för omfattande brandspridning verkar inte ha efterlevts.

Brännbart och i flera fall lätt-​antändligt material används i takkonstruktioner. Kombinationen av brännbar isolering och annat brännbart byggmaterial gör att mängden brännbart material ovan vindsbjälklaget inte kan anses vara ”ringa”.

De förutsättningar som funnits sedan en lång tid tillbaka rörande när vindsutrymmet inte behöver delas upp i brandceller och sektioner uppfylls därmed inte.

Problemlösningarna ser lite olika ut beroende på om det handlar om nyproduktion, ändring av befintlig byggnad eller bebyggelse. Vid nybyggnation bör uppmärksamhet tidigt läggas på utformning av vindsutrymmen och takfot.

Att förbättra skyddet i befintliga byggnader medför sannolikt stora kostnader, vilka då i skälighetsbedömningen måste ställas emot hur mycket säkrare byggnaden blir.

Då spridning till vind i första hand berör ägarens egendomsskydd är det tveksamt om det kan krävas åtgärder i efterhand. En möjlig väg är att via tillsyn uppmärksamma fastighetsägarna på problematiken och efterföljande risker.

Utredningen landar i ett antal lärdomar. Det handlar om information till fastighetsägare om vikten av rätt utformat skydd mot brandspridning via takfot och brandcellsindelning av vindar. Men även om förbättrat underlag för bedömning under byggprocess liksom underlag för tillsyn i flerbostadshus. Då med anvisningar om viktiga kontrollpunkter.

Slutligen uppmanas MSB att genomföra någon form av informationskampanj om förekommande brister och hur dessa kan förbättras. För detaljer hänvisas till aktuell olycksutredning.

Tillbaka

Viktiga åtgärder

  • Information till fastighetsägare
  • Underlag för bedömning och kontroll under byggprocess.
  • Underlag för tillsyn i flerbostadshus med anvisningar om kontroll av brandcellsindelning av vind och utformning av takfot.
  • Uppmana MSB att genomföra en informationskampanj om förekommande brandskyddsbrister och hur skyddsnivån kan förbättras.