Rekrytering största problemet
Fler brandmän ska utbildas, säger regeringen. Men det kräver också att räddningstjänsterna klarar att rekrytera.
– Kanske räddningstjänsternas största bekymmer i dag. Rent krasst är det ett arbetsgivarproblem, men vi måste stötta arbetet och det måste ske i samarbete med SKL, säger Henrik Larsson chef för MSBs räddningstjänstenhet.
MSB har i budgeten anslagit pengar för att tillsammans med SKL, Sveriges kommuner och landsting, genomföra en nationell rekryteringskampanj.
– En form av rekryteringskampanj för att locka folk att söka sig till räddningstjänsten. Man kan tänka sig att vi tar fram material som kommunerna får använda. I år omförhandlas löneavtalen för deltidsbrandmän, vi kanske ska anpassa kampanjen utifrån hur avtalet blir med möjlighet att få en hävstångseffekt.
Henrik Larsson konstaterar att området är komplext och att det behöver jobbas med alla frågor. Hur rekryteringen kan förbättras, hur avtalen ser ut, byråkratiska problem, kombitjänster.
– Vi behöver exempelvis titta närmare på det arbete Norrtälje gjort. De har lyckats attrahera många unga kvinnor. Varför lyckas de när andra inte gör det och kan det arbetet göras på större bredd? Det måste rekryteras från hela befolkningsbasen.
– Vi sneglar också på hur Försvarsmakten jobbar, om vi kan göra en motsvarande kampanj.
Kombitjänster finns i en del kommuner, rekrytering till ordinarie arbete och räddningstjänsten sker ibland samtidigt.
– SKL vill få till kombitjänster, att det ska bli enklare för kommunanställda att även vara deltidsbrandman. Men det finns exempel när kommunerna förstört för sig själva, att anställda som även är deltidsbrandmän fått andra geografiska arbetsområden och inte klarar beredskapen.
– Kommunerna behöver ta större ansvar för helheten. Totalt sett tar näringslivet fortfarande störst ansvar för räddningstjänstens bemanning.
Henrik Larsson uppfattar att skogsbränderna förra året ökat intresset för att bli brandman. Samtidigt är det allt färre som bor och jobbar på samma ort, beredskapen har blivit svårare att upprätthålla.
Ett bekymmer är att många utbildas och jobbar några år, men sedan slutar. Henrik Larsson vill att man tittar bakåt i rullorna för att kanske locka tillbaka färdigutbildad personal.
– Om vi ska utbilda 850 deltidsbrandmän om året, då har vi utbildat hela beståndet på drygt tio år. Det är en hög siffra. Vi behöver titta på hur många som jobbar kvar fem år efter genomförd utbildning. Här kan finnas möjlighet till riktade åtgärder.
En annan farhåga för räddningstjänsten på sikt, anser Henrik Larsson, är den pågående krigsplaceringen. Hur många kommer att krigsplaceras som brandmän?
– I Värmland har vi deltidsbrandmän som även är aktiva i hemvärnet, och det kan inte vara unikt för Värmland. Det kan bli ett problem om det blir huggsexa och tre arbetsgivare drar i de här personerna för att krigsplacera dem hos sig.