Misslyckad släckning
Misslyckad släckning av glödhärdar och bevakning efteråt är den mest uppenbara anledningen till att skogsbränderna blev så stora förra sommaren.
Den slutsatsen drar skogsbrandsexperten Anders Granström vid SLU i Umeå som på uppdrag av MSB analyserat bränderna.
De flesta av bränderna som blev omfattande hade varit under kontroll i ett tidigt skede, men glödhärdar hade inte släckts ordentligt utan flammat upp någon dag senare. I några fall inte bara en gång. Branden har släckts, flammat upp, släckts igen för att återigen flamma upp och dra iväg och växa utom kontroll. Fenomenet är inte nytt utan har varit känt i århundraden.
– Det är det absolut allvarligaste problemet som måste åtgärdas, säger Anders Granström.
De flesta bränderna orsakades av åsknedslag. Bränderna i Ljusdalskomplexet startade 14 juli. Då var det inga extrema brandriskvärden. De kom ett par dagar senare och då tog bränderna fart utan att kunna hejdas.
– Ljusdalsbränderna var aktiva i 15 dagar fram till att vädret slog om och det är extremt länge för våra förhållanden.
Räddningstjänsterna försökte med olika metoder och taktik stoppa bränderna. En var att anlägga begränsningslinjer utmed vägar där det fälldes skog och schaktades. De låg ibland flera kilometer bort och var förspilld möta enligt Anders Granström.
– Branden kom sällan fram till uppschaktade linjer. De drog mycket resurser att anlägga och kostar nu miljoner att återställa.
Det gjordes skyddsavbränningar vid flera av de största bränderna, men resultaten varierade och det visar att det är nödvändigt att räddningstjänsten och de som utför skyddsavbränningarna är väl samspelta.
Enligt Anders Granström har allmänheten rätt till uppdaterad och begriplig information om pågående bränder och där brast det. Det krävs en enhetlig terminologi och de centrala punkterna är: hur stort är brandområdet, hur stor del av brandgränsen är säkrad och vad är prognosen för nästa dag.
– Följde man nyhetsrapporteringen när det verkligen var aktivitet fick man ingen uppfattning om brandstorlek och hur mycket av brandområdet som var säkrat. Folk blev snabbt evakuerade men fick sen väldigt ringa information de följande dagarna. Vad har hänt mitt hus, är det nedbränt eller inte? Det går ut ett VMA, men hur länge ligger det kvar? Framförallt när den kritiska fasen var över eller hur länge ett VMA gällde kommunicerades dåligt, säger Anders Granström.
Att nya bränder kunnat spridas en eller flera dagar efter det att räddningstjänsten släckt ned brandens öppna lågor behöver ägnas mer uppmärksamhet enligt Leif Sandahl, skogsbrandsexpert på MSB.
– En möjlig lösning kan vara att vi etablerar resurser och genomför en särskild utbildning i hur släckning av glödhärdar och bevakning ska ske. En sådan utbildning och organisation kan i stort likna de skogsbrandvärn vi hade avsevärt fler av förr i tiden eller att skogsbruket blir en del i detta.