MSB föreslår fler resurser förstärks
Publicerad: 01 okt 2018 klockan 11:43
Av: Jonas Klint
Senast uppdaterad: 01 jun 2021 klockan 11:54
Skogsbrandsdepåerna behöver förstärkas. Det behövs också förstärkningsresurser för att hantera brandbekämpning från luften. Värdlandsstöd och samverkan och ledning behöver stärkas Det svarar MSB i ett utredningsuppdrag från regeringen.
Regeringen gav MSB i uppdrag att redan 14 september redovisa vilka behov det finns att öka förstärkningsresurserna i form av materiel, främst skogsbrandsdepåer.
– Att vi behöver underlaget snabbt beror på att vi behöver underlag för nästa års budget, så vi vet hur mycket pengar som behövs, säger justitie- och inrikesminister Morgan Johansson.
Redovisningen är en delrapport av ett uppdrag som även omfattar personalförsörjning och brandbekämpning från luften.
MSB har tagit ett större grepp än materiel och pekar ut fyra huvudområden där förstärkningsresurser behöver skapas eller stärkas och hur det kan ske.
– Förstärkning av materiel kräver mer personal för att ha förmåga att hantera resurserna. För att få ut effekt måste man titta på hela systemet, även det nordiska och europeiska samarbetet som vi ser som en del av det svenska krishanteringssystemet. Vi har träffat justitiedepartementet, de tyckte att vi gjort en logisk utveckling av uppdraget, säger Henrik Larsson, chef för räddningstjänstenheten på MSB.
Dimensioneringen är satt till att 2019 klara en situation som i somras, plus ytterligare en-två större skogsbränder. Ambitionsnivån anses motiverad. Det poängteras att rapporten är skriven innan alla utvärderingar med lärdomar från sommaren är gjorda.
Förutom förstärkningsresurser behöver MSBs nationella funktion för samordning och prioritering utvecklas. I somras tog den bland annat fram lägesbilder, bedömde behov, fastställde inriktningar och prioriteringar och mäklade resurser. Vidareutveckling behöver ske och funktionen kunna vara effektiv vid alla typer av räddningsinsatser och kriser, inte bara vid skogsbränder.
MSB bedömer att förstärkning och utveckling av resurserna kostar 129 miljoner kronor och 38 miljoner årligen att hålla dem i beredskap. Avtalskostnader för flygande resurser ingår inte i summan. Kostnader i samband med insatser tillkommer.
Skogsbrandsdepåer
Finns som etablerad förstärkningsresurs men behöver ökas från 15 till 22 depåer. Dessutom föreslås ytterligare två reservdepåer (totalt fyra) i Kristinehamn, samt att utöka lagret för att snabbare ersätta förbrukad materiel.
Brandbekämpning från luften
Länsstyrelser och kommuner säkerställer tillgången till flygande resurser på regional och lokal nivå. Som komplement föreslås ett ettårigt avtal med helikopterresurser på nationell nivå. På så vis ska tillgänglighet, kort anspänningstid och bra täckningsgrad säkras nästa år i väntan på utredning om långsiktig lösning.
Dessutom konstateras att stödet till flygresurser behöver utvecklas, exempelvis avtal med flygplatser, logistik- och bränslestöd, samordning av luftrummet.
Värdlandsstöd
Ska underlätta mottagande av internationellt stöd. Nu föreslås förstärkning av MSBs resursbas för insatspersonal och utveckling av arbetssätt i befintlig resurs.
Samverkan och ledning
Finns som etablerad förstärkningsresurs med expertis inom bland annat stabsmetodik och kriskommunikation. MSB föreslår vidareutveckla förmågan till räddningsledning, samband och informationsdelning samt inom GIS. Kräver fler personer i resursbasen för större urval och uthållighet.
Utredningen "En effektivare räddningstjänst" föreslår resursstarkare samverkansstrukturer. I avvaktan på att det realiseras anser MSB att myndigheten för sommaren 2019 bör ge några stora räddningstjänster uppdraget att tillfälligt säkra tillgången på personal för att kunna hålla tillräcklig beredskap för förstärkning av räddningsledning vid pågående insatser i andra kommuner.
För bra samband ser MSB behov att förstärkning av Rakel. Därför föreslås att tio mobila basstationer skaffas som snabbt kan punktförstärka täckning och kapacitet i nätet, samt att MSB ska kunna bistå med kompetens inom Rakel
GIS-stöd finns i dag som en del av förstärkningsresursen samverkan och ledning, men behöver utvecklas.
Det föreslås också etablering av en geocell med stöd av Lantmäteriet och Försvarsmakten. Geocellens uppgift i en stab nära skadeplatsen är att samla in information till lägesbilder och sammanställa kartor att förmedla ut i fält.