– Har samverkan blivit krishanteringens slasktratt?

– Mitt syfte är inte att skjuta sönder samverkan, men att öppna för en kritisk diskussion. Jag tror vi behöver den, säger han.

Kunskapsdagen i Stockholm gav scenen till fyra forskningsprojekt och tid till diskussion. Samverkan vid samhällskriser var ämnet, och vad som påverkar dess möjligheter.

Christian Uhrs öppning av sitt anförande, att utvärdera samverkan, fick mer än en i lokalen att hoppa till, även om han förvarnade om att vara lagom provocerande.

– Samverkan är nödvändigt i samband med krishantering, det kommer vi inte ifrån. Samtidigt ser jag en samverkansdogm, där det samverkas för samverkans skull.

Christian Uhr, Lunds universitet och MSB, har medverkat i forskningsprojektet "Situationsanpassad ledning och samverkan" som letts av Martin Holmberg, Försvarshögskolan.

Det handlar i huvudsak om hur ledning och samverkan bör utvärderas i praktiken och vilka utmaningarna är.

Uhr ser fyra trösklar – eller utmaningar. Den första handlar om slasktratten och samverkan för samverkans skull.

– Det finns goda argument för att kollektiv problemlösning har sina fördelar. Men det finns också lite gnissel. Hur starkt underbyggda är vi? Är det bara bra tänk eller har vi evidens? Vi är inte jättebra på att tala om vad vi grundar våra teorier på. Här borde vi nog lyfta på locket.

Den andra tröskeln handlar om att kostnad och nytta med samverkan kan vara svårfångat.

– Kostnad för vem? Nytta för vem? Vem bedömer? Det här skulle man kunna jobba med i en utvärdering, men då måste man vara noga med vad som ligger till grund för analysen. Det är ganska sällan som man har övertygande argument att strunta i samverkan, men det är vitalt att kritiskt granska nyttan.

Christian Uhr funderade över konsekvensen om man investerar så mycket i samverkan att man inte får ut mer effekt, en nivå där det kostar mer än det smakar.

– Då får vi någon form av samverkansmättnad.

En tredje tröskel är risken att den samverkan som utvärderas är en efterhandskonstruktion.

– Efter skogsbranden 2014 försökte vi spåra vem som refererar till vem i alla typer av rapporter och utredningar, och såg att många hämtar sin grund från samma berättelse. Det kan vara ett problem, en risk för låsta perspektiv.

Den fjärde tröskeln är risken att form går före syfte och funktion och skapar problem för utvärderingens relevans.

– Ett problem behöver en lösning. Det finns ett syfte, behövs en funktion. Sen kan vi prata form, hur det ska vara. Självklart. Men när det kommer till ledning och samverkan är det inte lika självklart. Mycket svårare att komma överens, svårare att kommunicera.

– Vi är väldigt snabba att komma till formlösningar innan vi kommit fram till vad som är problemet. Det gör att vi har jättefina ledningscentraler, mycket teknisk utrustning som vi inte är säkra på vad vi ska ha den till.

Det kan skapa processer och former som vi inte riktigt vet om de ger de effekter som eftersträvas, anser Christian Uhr.

– Då riskerar vi utvärdera en process som från början inte var tänkt för att lösa det som skulle lösas. Och då har vi ett problem.
Christian Uhrs anförande gick inte spårlöst förbi.

Sten Widmalm, professor vid Uppsala universitet, såg en risk i att sätta exakta värden på allt:

– Det är farligt att tro att vi ska kunna definiera fram allt med högre och högre precision. Vi vet från forskning att det som går att mäta är inte alltid viktigt, och mycket som är viktigt går inte att mäta. Fastnar vi i att vi måste precisera vad vi är ute efter, då definierar vi bort saker som är viktiga i processen och blir troende på skrivningar med snäva perspektiv.

Fredrik Bynander, docent på Försvarshögskolan, tyckte Uhr hade helt rätt i det mesta:

– Ett problem som leder till detta är att vi skyr normativa frågor, forskare håller inte på med det. Det är inte fint, man blir inte publicerad i fina tidskrifter. Och eftersom det finns beröringsskräck för normativa frågor så famlar vi ganska mycket i mörker. Om vi tycker att politikerna ska sätta ner foten, då ska vi i alla fall hjälpa dem, se vad som är rimligt att uppnå i termer av samverkan.

LÄS MER

Eliasson - samverkan kanske existentiell frågaInternationell samverkan mer än EU