SKL: Civilt försvar kräver konkret stöd

– Vi behöver mer anvisningar på verksamhetsnivå. Man kan inte bara få till sig en generisk anvisning om att man ska göra sin egen analys av vad som är viktigt. Är det hamnen, är det flygplatsen, är det stadsnätet som är viktigt ur ett säkerhetsskyddsperspektiv? Vilka är de fem viktigast frågorna man ska tänka på? För att vi ska nå framgång behöver vi ett mera hands on-stöd, säger Marcus Planmo, SKL.

Regeringen vill se ökat tempo i arbetet med civilt försvar och ett av seminarierna under Mötesplats samhällssäkerhet hade rubriken Så gör vi verkstad av civilt försvar.

– För att det ska bli mer verkstad kommer det att behövas en bra slant till.

Han efterlyser ett sektorsansvar. Först då kan det bli verkstad.

– Vi på SKL skulle säga att det finns ingen genomtänkt styrmodell för svensk krisberedskap i dag. Samverkansområdena har passerat bäste före datum sedan mycket länge så vi behöver någonting helt annat. Jag tror att vi ska peka ut sektorsansvariga myndigheter och samordna aktörerna inom sektorn. Det är de som ska hålla i det här, inte MSB i samverkansområdena.

– Vi saknar verkstad. Ingen jobbar idag på nationell nivå långsiktigt med skolans och socialtjänstens krisberedskap. Det är 80 procent av kommunens verksamhet vi pratar om.

Perioden fram till 2020 kommer det inte att ske något mer konkret arbete i kommuner och landsting med civilt försvar som livsmedels- och drivmedelsförsörjning, utan det handlar om att bygga upp basala funktioner.

– Men om man därefter ska börja arbeta mer strukturerat med såna saker då är det viktigt att centrala myndigheterna skapar ramverk. Ska kommuner ha en roll i livsmedelsförsörjningen då behöver det finnas ett nationellt planeringssystem för det. Men vi får nog vara ödmjuka. Det är svåra saker, vi får ha tioårsperspektiv på systemen vi bygger upp, säger Marcus Planmo.

Statens stöd ska bli bättre och det kommer både styrning och lite mer pengar.

– Vi tror också på en stegvis utveckling. En första treårsperiod tänker vi oss att alla kommuner och landsting ska ha en krigsorganisation, ha säkerställt den personal finns på plats som behövs för att sköta uppgiften och dessutom vidtagit de förberedande åtgärderna. Att det finns ett anpassat säkerhetsskydd, att det finns en kompetens. Det tror vi är första steget i en bra verkstad, säger Thord Eriksson, MSB.

Ett konkret exempel på verkstad var Malin Dreifaldts dragning om Bilkårens arbete med transportstöd till länsstyrelser.

Konceptet Motortransportenheter, MTE, lanserade för några år sedan av Bilkåren och Frivilliga automobilkåren för att stötta regionala aktörer kopplat till krisberedskap och civilt försvar när det gäller transportmöjligheter.

– Transporter är prioriterat när vi ska hantera en händelse oavsett om det är kriget eller krisen. I MSBs Nationella risk- och förmågebedömning är transport är en av elva utpekade samhällsviktiga sektorer. Det är också en av de saker som försvaret vill ha hjälp med.

Länsstyrelsen i Västra Götaland har skrivit avtal med Bilkåren om en MTE. En enhet består av omkring 100 personer. Flera avtal är på gång. Stockholm har skrivit ett som täcker hela Mälardalen. Diskussioner förs med Halland, Jönköping och Värmland.

– Vi ersätter inte länsstyrelsens ordinarie personal utan kompletterar och stärker. Och jag brukar säga till de organisationer och myndigheter som bygger en krigsorganisation, tänk på skift två och tre. När ordinarie personal börjar ta slut, när det är svårt att hitta lämpliga personer i myndigheten som kan ta de här skiften, var inte rädda för att tänka frivilliga, säger Malin Dreifaldt.

Läs också:

SKL: - Går inte att få till civilt försvar utan våra medlemmar