SKL: – Går inte att få till civilt försvar utan våra medlemmar

SKLs (Sveriges kommuner och landstings) medlemmar är en stor och viktig del av totalförsvaret.

I arbetet med att höja förmågan har MSB lyft fram sju områden som behöver prioriteras: energiförsörjning, livsmedel, transporter, hälso- och sjukvård samt omsorg, finansiella tjänster, information och kommunikation, samt skydd och säkerhet.

Gunilla Glasare konstaterade att kommuner och landsting medverkar i alla områden utom finansiella tjänster.

– Det går inte att få till civilt försvar utan det våra medlemmar gör. Men oavsett vilket område vi pratar om så är vi på låg nivå, det säger alla. Många kommuner är jättebra på krisberedskap. Men jag pratar om det nya, något vi inte gjort på väldigt lång tid. Och där är ingen av oss speciellt förberedda. Kommuner och landsting är fyllda med människor som inte varit med om det här tidigare.

Gunilla Glasare diskuterade totalförsvar på Mötesplats samhällssäkerhet med Nils Svartz, tillfällig generaldirektör vid MSB, och Jonas Haggren, chef för ledningsstabens inriktningsavdelning vid Försvarsmakten. Glasare efterlyste handgripliga inriktningar för arbetet.

– MSB och Försvarsmakten rör sig på en övergripande nivå med en lång önskelista. Men det blir inget gjort om vi inte börjar prata om innehållet ordentligt och gör tuffa prioriteringar. Vi måste börja göra saker på riktigt, men också vara överens om vad det är som ska göras.

– Kommunerna är basen i vårt svenska samhälle. Där kommer det behöva göras förfärligt mycket i försvarsfrågorna, men det finns också steg som är tagna som fungerar som en grund för arbetet, sa Nils Svartz.

Han konstaterade att det är viktigt att utse ansvariga myndigheter för de sju prioriterade områdena, något MSB föreslagit till regeringen.

– Hur livsmedelsproduktionen ska utvecklas i Sverige och vad man ska ta för hänsyn till det kan inte göras på kommunal nivå, det måste göras centralt. Det kan sen ge förutsättningar för allas planering.

Nils Svartz menade att krisberedskapen är en bra grund för återuppbyggnaden av totalförsvaret; ansvaret är det samma i fred som i krig, samverkansförmåga byggs under fredstid.

– Men behov av handling känns viktigare än någonsin, vi kan inte avvakta.

De största utmaningarna han ser är att vara avskräckande för angripare och säker elektronisk kommunikation.

– Vi måste höja tröskeln så det blir svårt att komma hit. Viktigt att vi är trovärdiga, ett resilient samhälle. Vi planerar digitalt och måste kunna jobba digitalt både på distans och hemligt.

Jonas Haggren ser som en av de svåraste utmaningarna att tänka nytt men samtidigt inte förkasta gammalt som fungerar än i dag..

– Vi behöver identifiera vad som är gångbart och förkasta det som inte ger verkan. Samverka och planera med privata sektorn är också viktigt. Mycket verksamhet är numera privat och det kräver andra metoder, andra typer av avtal.

Gunilla Glasare föreslog att arbetet med att höja totalförsvarsförmågan borde börja i avgränsade områden.

– Det kan exempelvis vara transporter eller vatten. Vi kan lära oss av tillvägagångssättet och flytta över det till andra områden.

Jonas Haggren gav ett exempel där arbete pågår centralt.

– Vi tittar på ett sjukvårdssystem för totalförsvaret, vilka förutsättningar det finns i dag för hjälp i ett krigsläge. Det är även en inventering av landstingens resurser, vilken typ av läkare det finns, sängplatser, hur sjukhusen är byggda. Det är ett första steg, en av många detaljer vi jobbar med. Kunskaperna ska förhoppningsvis spridas i landet till de som behöver dem, sade Jonas Haggren.

Läs också

SKL: - Civilt försvar kräver konkret stöd"Totalförsvars-Sverige kör lite på lamellerna nu"