Klimatet i skuggan av kriget
När detta skrivs pågår FN:s miljö- och klimattoppmöte i Stockholm, 50 år efter den första av FN:s miljökonferenser – Stockholmskonferensen 1972.
Då åkte några av den tidens aktivister till konferensen för att demonstrera, framförallt mot Vietnamkriget. Samtidigt som miljökonferensen startade i juni 1972 tog fotografen Nick Ut sin berömda bild av en naken nioåring som flyr undan napalmbomber, hon heter Phan Thi Kim Phúc. I dag vet vi mer om hur människans påverkan på klimatet rubbar balansen på jordklotet och orsakar fler extrema väder, högre temperaturer, höjda havsnivåer och förändrade förutsättningar för allt liv på jorden. Samtidigt närmar vi oss en punkt där konsekvenserna blir katastrofala, omöjliga att vända.
Pandemin är ännu inte över, och konsekvenserna av Rysslands invasion av Ukraina påverkar nu människors vardag i hela världen. Kopplingen mellan klimat, krig och samhällskonsekvenser blev tydliga eftersom ekonomiska påtryckningar åskådliggjort vårt globala olje- och gasberoende, och även globala beroenden av livsmedel, av vete och konstgödsel. FN varnar för flera svältkatastrofer, hungersnöd och vattenbrist är i sig konfliktdrivande.
En konsekvens av att kriser avlöser varandra är också en kraftsamling runt krisberedskap och totalförsvar.
Sverige och Finland ansöker om att bli medlemmar i Nato. Regeringen har beslutat om en ny organisation för civilt försvar som träder i kraft 1 oktober i år. Arbetet för att få organisationen på plats har förberetts under året, och utvecklas steg för steg i högt tempo, i nära samverkan mellan ansvariga myndigheter.
Totalt 60 myndigheter får ett utpekat beredskapsansvar – det är 13 fler än i dag. Tio myndigheter får ett sektorsansvar över varsin beredskapssektor. Sex länsstyrelser har utsetts till civilområdesansvariga och ska samordna övriga länsstyrelser inom sina civilområden.
MSB får ett övergripande ansvar för att hålla ihop helheten. MSB är även sektorsansvarig myndighet för området Räddningstjänst och skydd av civilbefolkningen.
Åtgärdspaketen
MSB har fått regeringens uppdrag att sammanställa myndigheternas förlag till åtgärder för att snabbare stärka det civila försvaret.
Den 10 mars lämnades ett första åtgärdspaket till regeringen. Det ledde till att regeringen föreslår åtgärder motsvarande 800 miljoner kronor, varav en del förstärker kommunerna.
Om riksdagen beslutar enligt förslaget (den 15 juni) så har civilt försvar fått resursförstärkningar motsvarande 2,3 miljarder totalt under 2022.
Nästa åtgärdspaket som överlämnades den 10 maj till regeringen innehåller förlag från 70 myndigheter. I rapporten föreslås investeringar motsvarande upp till 6,2 miljarder 2023. De förslagen kommer att hanteras efter valet i september. En tredje rapport ska lämnas den 1 november och då handlar det om en mer långsiktig plan för det fortsatta arbetet 2024-2030.
Flera utredningar pågår också – bland annat om befolkningsskydd och om försörjningsberedskap.
Stöd till kommunerna
Några kommuner har kommit igång med sin totalförsvarsplanering, men kommunernas förutsättningar är olika. Därför har MSB särskilt lyft fram behov av resursförstärkningar till kommunerna. I dag saknar till exempel kommunal räddningstjänst förutsättningar för att kunna klara konsekvenserna av ett väpnat angrepp.
I ett brev till kommunledningarna har MSB lyft fram att det numera finns gott om stöd och vägledningar inom ämnet ”krisberedskap och civilt försvar” respektive ”informationssäkerhet” på www.msb.se, lämpliga för alla verksamheter.
Vaksamheten hos svenska myndigheter är förhöjd och har varit så länge. Även om pandemin har krävt en annan typ av vaksamhet, så har hanteringen påverkat hela systemet. Många arbetar även systematiskt för att avvärja en klimatkris och med klimatanpassning.
Även allmänhetens beredskap är viktigt. Därför rullar tre informationskampanjer ut nu i sommar; om källkritik, om hemberedskap och slutligen en kampanj om hur du skyddar din viktigaste information, Tänk säkert!
Krismedvetenhet och medvetna vägval för stärkt beredskap kommer att genomsyra mycket verksamhet i vardagen för oss alla under mycket lång tid framöver. Vi behöver alla anpassa oss och vår verksamhet efter detta nya normalläge, med behov av viss vaksamhet och ständig beredskap.