Ledare

Samhällskriser driver utveckling

 Ett år till har strax gått. När vi öppnar kalendern för 2022 så är det med nya förutsättningar för att utveckla hela systemet för civil beredskap.

Varje kris ger oss möjlighet att ta till oss lärdomar och insikter för att utveckla samhällets förmåga.

Pandemin har visat på brister, men också på det som fungerade väl. En grundläggande insikt är att ta i ordentligt när beredskapen utvecklas – få kunde föreställa sig att en pandemi skulle vara under så lång tid, men nu vet vi att vi behöver höja ribban inför nästa.

På klimatmötet i Glasgow för en månad sedan stod det fullkomligt klart att klimatförändringarna leder till extrema väder i hela världen redan nu.
Världen behöver både minska utsläpp som påverkar klimatet och hantera klimatförändringarnas konsekvenser, för att minska sårbarheterna och utveckla förmågan att hantera naturrelaterade olyckor.

Riksdagen förväntas besluta om en stor satsning på klimatanpassningsåtgärder i nästa års budget, som kan göra stor skillnad för många kommuner.

Skogsbränderna 2014 och 2018 ledde till den största reformen i LSO, lagen om skydd mot olyckor, sedan dess tillkomst. Förändringarna rör framför allt ledning, tillsyn och handlingsprogram. Nya länsöverskridande strukturer skapas när nya räddningsregioner successivt växer fram.

Reformen har också lett till ett samlat grepp om tillsyn av kommunal räddningstjänst, vilket förhoppningsvis kommer stödja utvecklingen i hela landet. Men personalförsörjning är fortfarande en stor utmaning.

Det förändrade säkerhetspolitiska läget i vår nära omvärld kommer också att påverka vår förmåga att förebygga och hantera samhällsstörningar.

Vi behöver rusta samhället även mot väpnat angrepp, som föregås av att en angripare genomför aktiv verksamhet utan att utlösa krig – sabotage, hackerattacker, angrepp mot vår infrastruktur till exempel.

Civilt försvar och krisberedskap ska samordnas, så att effekten blir ömsesidigt förstärkande. Förmågan att hantera kriser förutsätter god förmåga att hantera olyckor – allt hänger ihop.

Försvarsmakten och MSB har listat sex fokusområden för den kommande försvarsperioden i en gemensam handlingsplan, Handlingskraft!, och som alla kan ta del av. Det är texter som skakar om, och som beskriver allvarliga samhällsstörningar som vi behöver kunna hantera lokalt, regionalt och nationellt – i samverkan.

Ett fokusområde i det arbetet är cybersäkerheten. Samhällets digitalisering går snabbt men säkerhetsarbetet släpar fortfarande efter. Vi är sedan länge beroende av komplexa tekniska system för allt som måste fungera i samhället. Många it-incidenter som rapporteras till MSB beror på misstag eller tekniska problem, men det pågår också oavbrutet försök att utnyttja sårbarheter i systemen.

Vi behöver både satsa på det förebyggande arbetet och bli bättre på att stoppa inkräktare.

Coronakommissionens slutrapport den 25 februari kommer säkerligen leda till nya utvecklingssteg. Arbetet under de gångna två åren med att hantera pandemin och alla dess konsekvenser har lett till åtgärder som stärker beredskapen, men det finns en hel del kvar att göra. Regeringen har tillsatt flera utredningar för att utveckla totalförsvaret, vilket också kommer att stärka beredskapen för kriser.

Ett enhetligt ledningssystem för kommunal räddningstjänst är nu på plats, som ger bättre ledningsstöd för att hantera komplexa och farliga insatser. Arbete med teknik- och metodutveckling pågår, och fler utbildningsplatser planeras. Nya föreskrifter om kommunernas tillsyn över brandskyddet träder i kraft i juli 2022.

En viktig del av den nya lagstiftningen är ökat fokus på det förebyggande arbetet. De allra flesta dödsbränder sker i våra bostäder, därför behöver vi få fart på arbetet med individanpassat brandskydd ute i kommunerna för att skydda alla äldre och riskutsatta. I ljuset av erfarenheterna från pandemin bör alla kommuner ha intresse av att se över säkerheten i äldres boendemiljö.

När tidningen når dig har MSB:s nya myndighetschef precis tillträtt, Charlotte Petri Gornitzka som vi välkomnar varmt! Jag fortsätter då i rollen som överdirektör.

Med det önskar jag en God jul och ett Gott nytt år!