Tempot behöver ökas

Vi var tvungna att tidigarelägga starten på den nya nationella helikopterresursen några veckor, och den har fått jobba under våren. Bra samarbete, bra samverkan, goda viljor på många håll. Dessutom finns en hel del andra nya förstärkningsresurser på plats.

Men nu gäller det att få till de andra pusselbitarna också: att få ett enhetligt ledningssystem på plats ger en helt ny slagstyrka. Vi behöver också öka tempot för rekrytering både för deltid- och heltid i räddningstjänster, och för att nå det behöver vi hjälpas åt att öka mångfald och jämställdhet i kommunal räddningstjänst. Jag noterar att fler kommuner jobbar med brandvärn och organiserar verksamhet för att kunna ta stöd av frivilliga. Det är bra även för kommunernas förmåga att hantera andra större olyckor och kriser.

För att öka slagkraften och bli tydligare har också MSB organiserat om sig. Från och med första maj har vi samlat räddningstjänst och olycksförebyggande arbete i en avdelning, krisberedskap och civilt försvar i en och cybersäkerhet och säkra kommunikationer i en tredje. Till det kommer att kommunikationsfrågorna under våren har samlats i en egen avdelning, med tydligt mandat att öka tydligheten och samordningen i vårt kommunikationsarbete. MSBs egna operativa verksamhet finns fortsatt kvar i en egen avdelning.

Under de senaste två åren har vi kunnat öka tempot på räddningstjänstsidan – tillsammans med kommunerna – och det släpper vi inte nu. Men vi behöver också öka tempot för att hålla ihop krisberedskap och civilt försvar tillsammans med länsstyrelser och andra myndigheter, kommuner, regioner och inte minst näringslivet och frivilliga. Det är redan mycket på gång ute hos ansvariga myndigheter, och det börjar märkas. Under våren har jag besökt nästan hälften av landets länsstyrelser och då fått möjligheten att höra lite mer om hur det går ute i kommunerna, på länsstyrelserna och i regionerna. Det börjar röra på sig.

Och när det gäller cybersäkerhet så behövs en kraftsamling i hela samhället för att öka tempot. Digitaliseringen går allt snabbare och det behövs ett rejält kunskapslyft om hur det görs på ett säkert sätt. Sårbarheter i it-system kan få omfattande konsekvenser, eftersom vi är beroende av fungerande it i all samhällsviktig verksamhet. Dessutom finns antagonistiska krafter som vill sabotera, spionera eller stjäla, och som letar efter svagheter de kan utnyttja. Säkerhetstänkandet behöver graderas upp hos alla aktörer i samhället, hos offentliga såväl som privata behöver vi höja den lägsta säkerhetsnivån. Det kräver myndighetsgemensamma lösningar, och sedan en tid tillbaka pågår ett arbete med att forma ett cybersäkerhetscenter som samlar kompetens från framför allt fyra myndigheter: MSB, Försvarsmakten, Säkerhetspolisen och FRA.

I maj presenterade Försvarsberedningen sin slutrapport. Tillsammans med delrapporten Motståndskraft är den viktig för det sammanhållna arbetet med totalförsvarsplaneringen under de kommande åren. Men vi får inte glömma krisberedskapen. God beredskap för kriser är en förutsättning för att totalförsvaret ska fungera. Och för att stärka beredskapen för såväl kris som krig är hushållens hemberedskap en nyckelfaktor. Därför är det glädjande att så många kommuner deltar i den årliga krisberedskapsveckan, med kampanjer om hur vi kan förbereda oss om tillvaron skulle vändas upp och ned.

Många kommuner är också på hugget för att kunnat delta i den första totalförsvarsövningen på 30 år, TFÖ 2020. Men före den har vi andra övningar. Barents Rescue i september kommer ha fokus på lärande med en rad seminarier parallellt med fältövningar, och det är förstås ingen tillfällighet att ett tema är förmåga att ge och ta emot stöd från grannländerna vid skogsbränder.

Jag önskar er alla en lagom varm sommar och håller tummen för lagom med regn också.