Frivilliga är en viktig resurs
I detta nummer av Tjugofyra7 kommer mycket utrymme ägnas åt frivilliga, och jag tänkte slå ett slag för frivilligheten även i den här spalten.
Under vintern och våren har vi arbetat hårt på MSB, tillsammans med räddningstjänsterna, tillsammans med frivilligorganisationerna och tillsammans med länsstyrelser och bevakningsansvariga myndigheter.
Det pågår mycket just nu, samtidigt, som syftar till att höja beredskapen, öka motståndskraften. MSB har köpt in fler skogsbrandsdepåer, och fördubblat kapaciteten för att återställa slang. Vi har nio mobila och lättrörliga Rakelmaster, och har skaffat ett rejält förråd Rakelterminaler att låna ut. Och vi hoppas gå i mål med upphandlingen av nationella helikopterresurser. Vi ökar och förstärker på utbildningssidan, och jag förutsätter att kommunerna satsar på motsvarande sätt med nyrekrytering, mer resurser, övning och utbildning. Vi behöver få upp dimensioneringen i kommunal räddningstjänst!
Men med det sagt: Hur bra beredskap än staten har, så går det inte att komma ifrån behovet av att förstärka med frivilliga krafter när de extrema situationerna inträffar. Det kan vara skogsbrand, översvämning och stormar – och det gäller naturligtvis även kriget.
I hela landet pågår nu totalförsvarsplanering, i mycket olika fart, men i princip så har startskottet gått för kommunernas arbete med att planera för civilt försvar. Det är framför allt tre saker de ska fokusera på nu ute i kommunerna: det är kompetenshöjning, utbildning och övning. Det är att se över sitt säkerhetsskydd – vad är skyddsvärt? Och det tredje är att krigsplacera personal och bygga en krigsorganisation. Det kan komma att visa sig svårt för många, personalförsörjning kan bli en knepig fråga inom vissa områden.
De kommuner som vill kan om ett år provtrycka sin förmåga, genom att delta i Totalförsvarsövningen 2020.
Och då finns det tre medskick i det arbete som nu ska göras som jag tycker är viktigt att tänka på:
1. Säkerställ att räddningstjänstförbunden finns med i kommunernas planeringsprocess, tidigt. För att få ihop den planeringen krävs ett bra samarbete mellan kommunerna.
2. Säkerställ att ni tagit höjd för att kunna ta emot hjälp av övade frivilliga.
3. Glöm inte den lokala företagsamheten!
Det finns möjlighet att skriva avtal med några av de 18 frivilliga försvarsorganisationerna – eller med andra frivilligorganisationer som till exempel LRF. Lantbrukare med ombyggda gödselspridare gjorde omfattande insatser i somras för att släcka bränder, till exempel.
MSB har tagit fram ”Fältguide för myndigheter som vill samverka med frivilliga försvars-organisationer” till stöd för sådana avtal, och det borde varje kommun och även varje länsstyrelse titta på som en viktig resurs inför nästa kris. Kommuner med skrivna avtal med Frivilliga resursgrupper, FRG, eller andra frivilligorganisationer, har ett försprång framför kommuner som saknar den förmågan. Bara varannan kommun har avtal med en FRG idag.
MSB kommer att satsa på ett fyraårigt program för att stötta frivilligorganisationer som vill utveckla samhällets beredskap tillsammans med er ute i kommunerna. Ta chansen!
Och du som läser detta och vill hjälpa till, ta gärna kontakt med någon av de 18 frivilliga försvarsorganisationerna, det finns plats för fler aktiva medlemmar!