Möjlighetsfönstret står öppet

Efter skogsbrandssommaren 2018 och en hetsig valrörelse har inte lugnet lägrat sig på MSB.
"Efter" en händelse är också viktig. Eftersläckning, återställning, återhämtning och inte minst ska kommunernas ersättningsfrågor redas ut. Och det pågår arbete i hög fart för att få med sig lärdomar från sommarens och höstens händelser, innan minnet bleknat.
Efter en stor händelse öppnas möjligheter för förändringsarbete, "möjlighetsfönster" som amerikanarna brukar kalla fenomenet. Men fönstret brukar snabbt stängas i takt med att nya händelser skymmer sikten, därav brådskan.

Regeringen har gett MSB i uppdrag att snabbutreda vissa frågor så vi står bättre rustade redan under hösten/vintern. Det handlar om tre delar:
Om förstärkningsresurser och dimensionering av resurser för snabba insatser till exempelvis vid skogsbrand. Men det är också ett ansvar som måste tas ute i kommunerna!
Det handlar om utbildning och rekrytering av medarbetare till räddningstjänsterna, om förstärkningsresurser, och om samspelet med EU. Även det ett ansvar som vi delar med kommunerna.

Och det handlar om helikoptrar, brandflyg och gemensamma resurser med andra länder.
Nu har vi lämnat det första delsvaret, där vi bland annat föreslår regeringen en satsning på:
• fler skogsbrandsdepåer och resurser för att snabbare kunna återställa dem,
• nationell förmåga för brandbekämpning från luften – genom nationella avtal som kan komplettera andra aktörers förmåga,
• utvecklat värdlandsstöd för att kunna ta emot hjälp,
• och att MSB ska utveckla FSOL, förstärkningsresurs för samverkan och ledning, kompletterat med utvecklat stöd för räddningsledning, samband och informationsdelning samt kartstöd.

Det där uppskattar vi kommer att kosta runt 129 miljoner kronor i utvecklingskostnader och 38 miljoner kronor i årliga förvaltningskostnader – men det räcker ändå inte: Alla aktörer i samhället behöver stärka sin förmåga, så att samhällets resurser utnyttjas på bästa sätt.
Kommuner och länsstyrelser behöver stärka sin förmåga att snabbt skala upp insatser när situationen blir så allvarlig som den i somras. Statliga aktörer behöver också se över sina resurser och frivilligorganisationerna vill bli i anspråkstagna redan på planeringsstadiet. Avtal, planer och övning underlättar när något händer, att starta från noll när larmet har gått är ingen bra idé.

Möjlighetsfönstret står också på glänt när nu räddningstjänstutredningens betänkande håller på att remissbehandlas. I den finns flera förslag som aktualiserats ytterligare av sommarens händelser. Det är särskilt intressant att samma utredare nu även har fått uppdraget att utvärdera arbetet under sommarens större skogsbränder.
Det kan vara så att den kommunala räddningstjänsten står inför stora förändringar och det är min känsla att det välkomnas på alla nivåer, särskilt av de närmast berörda.
Eftersläckning, efterarbete och eftertanke är närbesläktade.
Några avslutande reflektioner efter sommarens händelser.
Vi ska inte bara lära av våra misstag. Hur tar vi vara på lärdomarna från det lyckosamma, ibland svårfångade? Bränder som inte utvecklades till svårsläckta på grund av snabb, riktig insats till exempel. Sommarens osynligaste hjälte är kanske en medborgare som ingrep direkt med vattenhinkar, brandsläckare eller granruskor och därmed förhindrade en storbrand.
Efter sol kommer regn. Det finns fog att tro att vi kommer att få fler somrar med uthållig värme och torka – och skogsbrandsrisk. Men vi kommer också få se det omvända. Extrema väder, skyfall, stormar och skarpa vintrar.
Och vi måste rusta oss för det oförutsedda.