Minskat anslag kommer att märkas även utanför MSB

 I fortsättningen rapporterar vi alltså till regeringen via Justitiedepartementet, tillsammans med myndigheter som den nya Polismyndigheten, Säkerhetspolisen och Kustbevakningen. Även informationssäkerhetsfrågor flyttar till inrikesminister Ygeman.

Vad denna förändring innebär på sikt för MSB och området samhällsskydd och beredskap är fortfarande oklart men den bör kunna skapa spännande förutsättningar för ett mer breddat och samordnat arbete inom området trygghet och säkerhet som även inkluderar t.ex. brottsförebyggande arbete.

På MSB pågår nu ett intensivt arbete för att anpassa verksamheten till den finansiella kostym vi har under kommande budgetår. Vi får minskat anslag för vår förvaltning för 2015 med cirka 20 miljoner kronor och från 2016 med drygt 35 miljoner kronor. Samtidigt ser vi att vi behöver höja ambitionen inom flera områden.

Att få ihop denna ekvation är en utmaning. Verksamheten kommer att påverkas – i viss utsträckning redan under 2015. För att kunna klara de neddragningar som krävs från 2016 och framåt drar vi igång ett omfattande analysarbete, där stora delar av myndigheten kommer att genomlysas i jakt på möjliga besparingar. Bland annat kommer vi att snabb­utreda om det är möjligt att bedriva utbildningsverksamheten med enbart en egen utbildningsanläggning. Den analysen kommer att ske inom ramen för den översyn av utbildningsverksamheten som ska göras under 2015. I den processen kommer vi självklart att ha dialog med företrädare för räddningstjänsten.

I arbetet med att komma in i en mindre kostym försöker vi säkerställa att våra målgrupper inte drabbas av våra besparingar på ett sätt som blir orimligt eller orättvist. Jag vill dock vara tydlig med att budgetneddragningen är så pass stor att verksamheten påverkas. Effekterna av detta kommer att märkas även utanför myndigheten.

Men regeringen har inte bara krympt kostymen, utan också gett oss förtroendet att under 2015 öka satsningen på kommunernas arbete för att mildra konsekvenserna av klimatförändringarna med 150 mkr.

Den stora skogsbranden i Västmanland orsakades inte av klimatförändringar, men brandens förlopp förvärrades av extrema väderbetingelser. Det var mycket torrt, snabba väderomslag, vind. Arbetet med att utreda vad som hände och utvärdera insatserna pågår, och arbetet att filtrera ut lärdomar kommer att fortsätta under lång tid. Men nyligen samlades runt 300 människor i Västerås för att delge varandra iakttagelser, berättelser och reflektioner. Det gav oss alla ytterligare nya perspektiv på händelsen.

Den här hösten påminns vi om flera andra omvälvande händelser, Estoniaolyckan för tjugo år sedan, Tsunamikatastrofen i Indonesien på annandag jul för tio år sedan – och direkt efter julhelgerna kom dessutom stormen Gudrun. Det är tre stora händelser som påverkat krisberedskapen och det systematiska arbetet med att förebygga och hantera olyckor och kriser.

Nu finns det ett system för krisberedskap på alla nivåer. Även om det finns mycket att utveckla och förbättra, så finns grunderna på plats. Ute i landets kommuner pågår förberedelserna för att ta fram risk- och sårbarhetsanalyser, handlingsplaner och program som ska stärka krishanteringsförmågan och förebygga olyckor under den kommande mandatperioden.

Detta är också en höst när vi påminns om andra omvälvande händelser: Första världskrigets utbrott 1914, murens fall och kalla krigets slut i november 1989. Parallellt pågår arbetet med att återuppta planeringen för höjd beredskap, civilt försvar. Men det sker med andra förutsättningar än för tjugo år sedan: samhället är mer komplext med ett helt annat IT-beroende, Försvarsmakten är mer beroende av att det omgivande samhället fungerar, och Sveriges säkerhet bygger på solidaritet med länder i Norden och inom EU.

Vi vet att många väntar på tydligare styrning när det gäller planering för civilt försvar. I väntan på den styrningen är det klokt att börja reflektera över planering för höjd beredskap, dvs. civilt försvar, med utgångspunkt från det krisberedskapsarbete som redan bedrivs så att vi utnyttjar samhällets resurser så effektivt som möjligt.

Slutligen vill jag önska alla läsare av Tjugofyra7 en God Jul med förhoppning om ett gott nytt år med färre olyckor och kriser.