Kunskap gör skillnad
Det pågår en debatt om huruvida det är rätt eller fel att göra som brandkåren Attunda och Södertörn brandförsvarsförbund för ökad mångfald och fler kvinnor i räddningstjänst. Det långsiktiga målet torde vara enkelt att enas om, nämligen att ökad mångfald ska bredda kompetensen.
Vi behöver en mångsidig räddningstjänst som både blir skarpare på förebyggande arbete och ”på fältet”, som klarar det breda uppdraget. Jag tänker inte ge mig in i debatten rätt eller fel i det enskilda fallet, utan tillföra en aspekt till på problembeskrivningen, nämligen den som handlar om utbildningar och kunskap.
Från räddningstjänstförbunden i Stockholm har det kommit synpunkter som kan sammanfattas med att de ser det som ett problem att SMO-utbildningarna inte levererar fullt ut det de önskar. Och det är ju sant. Alltför få kvinnor och alltför få med utomnordisk bakgrund söker sig till utbildningarna. Bilden av räddningstjänstens medarbetare är en vit, svensk brandman. Den normbildningen riskerar att man missar kompetens som behövs i alla viktiga samhällsfunktioner, som räddningstjänst.
Det som de större förbunden efterlyser är medarbetare som klarar räddningstjänstens breda uppdrag: Att utbilda, informera, ge råd, läsa byggnader och kunna riskreducerande åtgärder.
Vi ser självkritiskt på problemet: MSB måste utveckla synen på och innehållet i utbildningarna så att de möter dagens krav och förväntningar från kommunerna. Därför är debatten viktig, och det är viktigt att ha en öppen och kontinuerlig dialog med landets räddningstjänster om den utbildning som ska försörja kommunerna med räddningstjänstkompetens. Men MSB klarar inte ensamt att ändra attityderna hos unga människor. Alla goda krafter behöver samverka. Räddningstjänsternas personal kan till exempel bidra genom att gå i bräschen för ett större intresse för utbildningen och yrket hos underrepresenterade grupper.
Men kunskaper behöver höjas på många ledder i samhället.
I den nationella strategin för att minska dödsbränderna och öka medvetenheten om brandskyddsfrågor är en viktig del att öka enskilda människors medvetenhet. Viss teknikutveckling kan rädda liv, brandvarnare, spisvakt, sprinkler, självslocknande cigaretter etc. Ökad medvetenhet om var farorna finns är ännu viktigare, och viktigast den enskildes kunskap. Bränder väcker ett stort intresse hos politiker, medier och allmänhet. Men vi talar om ungefär 100 dödsfall om året.
Den absolut vanligaste olyckstypen orsakar 1 600 dödsfall om året, fallolyckorna. Där är kunskaperna sämre. Fallolyckor skördar fyra liv om dagen – det är fem gånger så många som dör i trafiken! Men bara några få procent, 8 av 100, vet om att det är så illa. Det leder till att varken kommuner, landsting, frivilliga organisationer, företag eller enskilda har tillräcklig kunskap om hur man kan stoppa fallolyckorna. I år är EU:s äldreår, ett bra tillfälle att ta tag i fallolyckorna på bred och samlad front! Därför har Socialstyrelsen med stöd bland annat av MSB tagit fram en nationell handlingsplan för äldres säkerhet. Nyckelorden i den är gemensamma mål och kunskapsspridning.
MSB:s webbplats Dinsakerhet.se fick nyligen Web Service Awardjuryns specialpris med motiveringen: ”Genom att paketera informationen attraktivt och lättillgängligt ger Dinsäkerhet.se privatpersoner tips på hur man själv kan förebygga olyckor och skador i hem- och fritidsmiljö.” Redaktionen har också producerat ett 100-tal informationsfilmer som finns på YouTube. Där finns även råd om hur man kan förebygga fallolyckor. Den enskildes eget ansvar för sin säkerhet är en annan viktig debattfråga att lyfta. Myndigheter kan inte, och ska inte, överbeskydda men dela med sig av kunskap, därför behövs dinsäkerhet.se.
En tredje dimension i kunskap och kunskapsspridning handlar om det nordiska samarbetet för krisberedskap. För andra gången arrangerar vi i vår en samnordisk chefskurs på högsta nivå för krisberedskap. Vi övar tillsammans, vi delar kunskap och hjälper varandra. Samarbetet mellan de nordiska länderna ger ny kunskap och nya verktyg för alla. Ett konkret resultat är den nya krisportalen i Norge som krisinformation.se har inspirerat till och som invigdes av den norske statsministern.
Kunskap gör skillnad! Nu är vädervarning ett väl känt begrepp. Det är också en slags kunskap, för bara fyra år sedan ännu inte systematiskt spridd. Vädervarningarna har troligen räddat några liv i år och alla berörda myndigheter – och medierna – samverkar för att mildra effekterna av oväder.