Katastrofövningar till sjöss och på land

På teve, radio och i tidningarna har vi under en hel vecka kunnat följa reflektioner och tankar om utvecklingen de senaste tio åren och om vårt behov av att stärka samhällsskyddet och höja krisberedskapen.

I en föränderlig värld är hoten alltmer komplexa. Med lite distans till händelserna för tio år sedan, och med händelserna i Utöya och Oslo i färskt minne, kanske vi trots allt har fått en lite mer nyanserad bild av terrorismen som hotbild.

Trots påfrestningarna från händelserna 22 juli har våra norska kollegor i Direktoratet for samfundssikkerhet og beredskap, DSB, fullföljt den stora katastrofövningen Skagex som avslutades förra veckan.

Övningen startade med en brand på en passagerarfärja, och den kolliderade med en tankbåt. 16 kubikmeter popcorn fick spela rollen som oljekatastrof.

Det var en upplevelse att följa finska, svenska, danska och norska helikoptrar i nära samverkan med kustbevakning, sjöräddning och andra till sjöss och till lands samverka för att rädda de 850 markörer som spelade skadade, döda och saknade.

Kommande vecka pågår ännu en större internationell katastrofövning, Barents Rescue, som Sverige ansvarar för.

Det scenariot handlar om en dammolycka i Lule älv, med två spektakulära sidohändelser i form av en båtolycka nära Luleå och en tågolycka i Jokkmokk. Barents Rescue övar samverkan mellan myndigheter och frivilliga i Finland, Ryssland, Norge och Sverige.

Tåg och spårburen trafik är ett område som vi måste fästa mer uppmärksamhet på. MSB har ansvar för att inrikta forskning på området samhällets säkerhetsarbete, och några av ramprogrammen börjar ge resultat som kan omsättas i praktiska åtgärder för att öka säkerheten.

Den första november har två av MSB:s ramforskningsprogram kommit halvvägs och ska redovisa sina resultat på ett seminarium, ”Effekter av samhällets säkerhetsåtgärder” och ”Säkerhetsarbetets relevans och effekter”.

Bakom de något fluffiga rubrikerna finns konkreta forskningsresultat som kan omsättas i praktisk handling.

Rebecca Forsberg vid Kunskapscentret för katastrofmedicin i Umeå varnar för att passagerarna vid tågolyckor skadas svårt av kringflygande bagage, glassplitter och ogenomtänkt interiör.

Hon pekar också på behovet av fler utrymningsvägar ur en vagn, tydliga markeringar för att klippa upp tak till exempel – och andra konkreta, goda råd baserad på unik skaderegistrering från Norrlands universitetssjukhus i Umeå.

Hon varnar dessutom för konsekvenserna av en stor olycka i Sverige, speciellt vintertid. Järnvägen är ofta dragen i otillgänglig terräng, vilket gör att det är svårt att få ut utrustning till olycksplatsen och problem att flytta skadade till sjukhus.

Det viktiga nu är att forskningsprogrammen omsätts i praktisk handling. Men ansvaret ligger hos aktörerna; SJ, Trafikverket, tågkonstruktörer och alla andra som arbetar med säkerheten kring och på järnväg med allt snabbare persontåg, och allt tyngre godståg.