Behövs ordet resiliens?

Världssamfundet diskuterar betydelsen av samhällen som både är robusta nog att hantera en stor påfrestning, och som snabbt kan återhämta sig.

Utvecklingen på Afrikas horn har visat hur smygande eller långsamma katastrofer slår hårdare mot den befolkning som under lång tid lever under tuffa påfrestningar.

Väpnade konflikter, förtryck, korrupta samhällen är exempel som bromsar utveckling. Det i sin tur försvagar familjer som går under av påfrestningar som andra skulle ha klarat: mässling, långvarig torka, översvämningar.

MSB ansvarar för att samordna Sveriges nationella plattform mot naturolyckor som är vårt nationella bidrag till att uppfylla FN:s Hyogodeklaration, som bland annat handlar om det globala miljöarbetet och konsekvenserna av klimatförändringar.

MSB:s internationella insatser omfattar också i växande omfattning insatser för att minska risken för en katastrof vid naturolyckor i framtiden, Disaster Risk Reduction.

FN:s kampanj ”making cities resilient” vilket ibland översätts med ”Hållbara städer” engagerar även några svenska kommuner, men begreppet omfattar mer än miljöaspekter. Nyfiken – läs mer på msb.se

Ordet som ofta används i diskussionen för det internationella samarbetet – resiliens – är ett ord som vi i Sverige också behöver använda för att utveckla vår nationella syn på samhällsskydd och beredskap.

Det finns gott om forskning kring detta. Min avsikt är inte att med ett penndrag överpröva det pågående arbetet, utan att sätta lite strålkastarljus på varför begrepp som resiliens behövs när vi diskuterar lagen om skydd mot olyckor, krisberedskapsförordningen och framtidens behov av civilt försvar.

Den som talar om liv och hälsa, om att värna ekonomiska värden och miljö och att skydda samhällsviktig verksamhet eller demokratiska värden, måste ju tänka långsiktigt.

När stormen kommer ska vi ha hus som står stadigt. Eller ett elnät eller teleförbindelser eller vattenförsörjning som klarar en påfrestning. Och om något av detta havererar - har vi då förmåga att hantera situationen tills stormen bedarrat, elden släckts eller strömmen reparerats?

Måste man evakuera och hur går det till i så fall?

Men god beredskap är också att hantera steget efter, återuppbyggnad, återställning, reparation – där vi ju ska sträva efter att återuppbygga snabbt, och helst bättre än det var före olyckan.

Robust alternativt elastisk föreslås ofta som mer svenskklingande synonymer till ordet resilient. Ja, men robusthet måste kompletteras med förmåga att återuppbygga. Ändå räcker inte det till heller.

Begreppet resiliens omfattar också något som handlar om kontinuitet. Förmåga att klara sig tillräckligt bra trots påfrestningar, tills ordningen är återställd...

Vi befinner oss mitt i ett spännande skifte. En rad aktörer på internationell och nationell nivå söker gemensamma begrepp och verktyg för att hantera nya hotbilder.

Ska vi samsas om hållbara lösningar på allvarliga problem så behöver vi hitta nycklar som gör det enklare att samarbeta.

Det gäller på alla nivåer – också dig och mig som enskilda personer.
Standardiseringsarbete, gemensamma risk- och sårbarhetsanalyser, samarbeten och samverkan och gemensamma handlingsplaner är några viktiga verktyg.

Runt Östersjöregionen och i Europasamarbetet har arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser äntligen påbörjats. Sverige pekar ut 24 områden i ett första steg till en nationell riskbedömning.

Också när det gäller relativt okända områden bryts ny mark, supersolstormar diskuteras både i Europa och Nordamerika där vi med gemensamma ansträngningar försöker öka vår – resiliens.

Alltså robustheten och “elasticiteten” i elsystem, rymdväderbevakning, larmkedjor, kontinuitetsplanering om det värsta händer och planer för snabb återuppbyggnad. Arbetet sker nu raskt eftersom forskare varnat för att vi kan få våldsamma rymdväder redan i år med en möjlig kulmen 2013.

Dock är sannolikheten för att du råkar ut för ett fästingsbett troligen större än att du drabbas av solstormar. Detsamma gäller sannolikheten för olyckor. Simma lugnt. Använd flytväst. Vaccinera dig om du behöver det. Kolla batterierna i brandvarnaren, i radion och i ficklampan.

Och läs gärna på www.dinsäkerhet.se hur du ökar din och familjens förmåga att skydda sig mot faror och klara påfrestningar.