Se likheterna mellan hållbarhet och beredskap
Det finns många stora utmaningar i samhället. Tyvärr finns det en tendens att dela upp frågorna i olika stuprör och använda ett fackspråk som gör att vi har svårt att se överlappningar och få till samarbeten.
Hållbarhet och beredskap ses ofta som olika ämnen och de som arbetar med frågorna har ofta olika bakgrund och infallsvinklar.
Men hållbarhet och beredskap har många överlappningar. Och om vi kan se likheter istället för skillnader kan stora förändringar ske snabbt. När vi inser att frågorna hör ihop kan vi dessutom samfinansiera projekt.
Mat är ett bra exempel där vi vet att det är bra för beredskapen att ha en högre självförsörjningsgrad.
Men även för hållbarheten är det bra eftersom det skapar färre transporter. När kommunerna beställer mat lokalt kan de dessutom matcha behov mot produktion.
Inom energi gäller samma logik. Om vi producerar vår egen energi i Sverige innebär det lägre klimatpåverkan då vi inte har några fossila bränslen. Detta gör oss också mindre sårbara då vi undviker importberoende.
Även cirkulär ekonomi gynnar både beredskap och hållbarhet. När vi använder samma resurser flera gånger minskar vi vårt importbehov, transporterna samt behovet av att utvinna nya naturresurser.
Vi menar inte att Sverige ska sluta importera eller exportera varor men en ökad självförsörjningsgrad på alla sorters varor gör oss mer robusta och hållbara.
Även FN har insett denna överlappning vilket är anledningen till att Agenda 2030, Parisavtalet och Sendairamverket kom till år 2015. Sendairamverket syftar till att mellan år 2015-2030 minska alla typer av katastrofer och olyckor i världen där bland annat de miljörelaterade ingår.
I Sverige kom samma år beskedet om återuppbyggnaden av totalförsvaret och Holma folkhögskola, som är Sveriges första folkhögskola med hållbarhet och odling som profil, fick starta.
Överlappningen mellan beredskap och hållbarhet skapar synergier och kan skapa breda politiska uppgörelser.
Hållbarhet och beredskap har traditionellt olika intressentgrupper, gemensamma utspel kan skapa en bred förankring.
Ett projekt som gynnar både hållbarhet och beredskap kan bidra till breda politiska majoriteter samt att folk överlag blir mer positivt inställda till projektet.
Många förbättringar skulle ske om vi insåg att allt hänger samman. Klimatanpassning och översvämningsskydd kan till exempel vara samma sak. Hemberedskap och självhushållning lika så. Robusthet och resiliens är synonymer.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har åtminstone delvis insett detta då Janet Edwards och Karin Klasa som är ansvariga för Sendairamverket i Sverige även är ansvariga för Agenda 2030 internt på MSB.
De betonar alla de överlappningar som finns mellan Sendairamverket och Agenda 2030. Hur arbetas det med detta på resten av MSB, länsstyrelser, regioner och kommuner?
För det svenska näringslivet finns det stor potential i att lyfta den inhemska produktionen som en möjlighet.
Vi vill att det ska skapas nationella och regionala arenor där de som arbetar med hållbarhet och beredskap kan mötas och inleda de samarbeten som behövs för att vi ska stärka den svenska motståndskraften samt uppfylla de svenska åtagandena i de tre FN-överenskommelser som tidigare nämnts.
HUGO MALM
lärare och fd rektor Holma folkhögskola
JACOB LAGERCRANTZ
vd vid 2030-sekretariatet, arbetar med omställningen av transportsektorn