Insändare

Behövs vidare syn på mätbarhet

Jag ser mig själv som lite av en tillsynsnörd, tycker det är intressanta tider att reflektera över den kommunala tillsynen enligt lagen om skydd mot olyckor. I strävan att mäta effekter kan vi behöva ha en vidare syn på begreppet mätbarhet.  

Varför vill vi mäta samhällsfenomen som tillsyn?

Jag tror att en del är för att få ökad förståelse om diverse saker, som att lägga resurser där de behövs i samhället. En annan del kan vara att få en ökad förståelse för hur något ligger till, eller bidra till förändringar i samhället där det behövs. En gemensam del ur mina exempel skulle kunna vara ökad förståelse.

Genom att mäta kan vi få en ökad förståelse och med denna ökade förståelse kan vi få bra och behövliga handlingsanvisningar för bedömning och beslut (exempelvis beslutsprinciper) för tillsynsverksamheten.

Vissa saker är inte svåra att mäta, såsom antalet genomförda tillsyner eller antal förelägganden som en räddningstjänst har upprättat på ett år.

Vi kan kalla detta att mäta i snäv bemärkelse, den tillämpande måttstocken definierar i princip mätbarheten. Men detta kanske säger mycket lite om effekter av tillsynen.

Det går också att mäta i vidare bemärkelse. Jag tror det är denna form av mätning det behöver funderas på, när vi vill öka förståelsen för effekter av samhällsfenomenet tillsyn.

Att mäta i vidare bemärkelse kan innebära att vi använder oss av verktyg och begrepp som inte avgränsas till en numerisk summering (exempelvis antal förelägganden). Lite av en egen favorit i sammanhanget är aspekten lagföljsamhet.

Ett exempel: I ett tillsynsärende kan ett föreläggande upprättas och i detta underlag anges bland annat brister och åtgärder. Om allt är som det ska kan det antas att bristerna blir avhjälpta, dvs  lagföljsamheten har ökat.

Observera nu att jag skriver ökad lagföljsamhet, inte någon procentsats eller annan enhet. Kan det vara så att aspekten lagföljsamhet ger en ökad förståelse för tillsynens effekter i samhället? Finns det andra aspekter som kan vara av intresse såsom risk? Troligen.

Det kanske behövs att vi provar oss fram och lär oss efterhand, men jag tror att det kan vara värt att försöka.

För många tillsynsmyndigheter finns inte resurser att tillsyna allt och alla. Med andra ord så kan det behövas göra bra urval.

Urval utgör nästan alltid en intressant fråga i studier av samhällsfenomen, och tillsyn enligt LSO (lagen om skydd mot olyckor) är nog inget undantag.

Jag har valt att lyfta fram tre begrepp som kan vara intressanta aspekter för beslutsprinciper om var tillsyn ska göras - sannolikhet, konsekvens (risk) och lagföljsamhet. I ett försök att spegla min reflektion har jag har nöjt mig att spegla ytterligheterna.

Ska vi göra tillsyn där det kan förväntas vara hög lagföljsamhet eller där det förväntas vara låg lagföljsamhet?

Ska vi göra tillsyn där det finns låg sannolikhet för brand/skador eller där det finns hög sannolikhet för brand/skador?

Ska vi göra tillsyn där konsekvenserna för en brand förväntas vara låga eller där konsekvenserna kan förväntas vara höga?

För min del skulle ett klart fall om var tillsynen bör göras, vara där det förväntas vara låg lagföljsamhet, hög sannolikhet för brand/skador och konsekvenserna förväntas kunna bli höga.

Motsatsen skulle då vara att välja bort tillsynen där det finns hög lagföljsamhet, låg sannolikhet för brand/skador och konsekvenserna kan förväntas vara låga. Dessa fall utgör bara exempel och det finns flera olika sätt ställa upp beslutsprinciper.

Utvärdering av tillsynsinsatser:

Mäta effekter av tillsyn och det goda urvalet för gemensam nämnare, vilka gemensamma nämnare har de?

Det finns nog flera, men för mig finns lärandet som gemensam nämnare.

Som pedagog/beteendevetare är jag intresserad av vilket lärande som behövs och hur det kan stimuleras. Jag vill med detta bara kort skicka med en fråga:

Görs det utvärderingar av tillsynsinsatser, eller något som kan jämföras med det som görs inom räddningstjänsten för räddningsinsatser?

Med utvärderingar tänker jag mig då att resultatet bedöms utifrån utvärderingskriterier, ex. en jämförelse och bedömning av resultat och mål.

Jag tror mig veta att det görs utifrån antal tillsyner (”pinnar”) men jag undrar och hoppas på att utvärderingar även gjorts utifrån andra kriterier. 

I den nya föreskriften för tillsynsplanering och utförande hoppas jag att det finns utrymme att ta med en sådan reglering. För jag tror att det behövs.

MARKUS BLÅDER
rättssociolog