Debatt

Kraven på att leda insatser för låga

Ledning handlar om inriktning och samordning. Lite mer pragmatiskt kan man säga att ledning innefattar ett antal ledningsaktiviteter som kontinuerligt behöver hanteras: bestäm väg, visa väg, skapa förutsättning, följ upp och kontrollera. Men det ena utesluter inte det andra. Snarare tvärtom.

Ledning är i grund och botten relativt enkelt. Ända tills vi blandar in människor, för då tenderar det att bli svårt. Vi kan inte heller lyfta ut ledning ur sitt sammanhang samt att ledarskapet är viktigt för effektiv ledning. Och vi kan inte heller bortse från taktiken, eftersom det trots allt är genom taktiken vi uppnår verkan.

Ur min synvinkel är ledning och ledarskap egentligen inget annat än verktyg eller hjälpmedel för att genomföra taktiken. Ledning är enkelt, men samtidigt ganska komplext.

Ledning av räddningsinsatser har av olika anledningar varit på den mer officiella agendan under senare år. Effektivitet är ett attribut som ofta används, något som kan sägas ha två sidor: att göra rätt saker och att göra saker rätt. Båda måste givetvis vara uppfyllda, även om det kan vara till olika grad.

Nu bör man vara uppmärksam på att verktygen för effektiv ledning har utvecklats under tämligen lång tid, en utveckling som givetvis ständigt pågår. Ett sådant viktigt och grundläggande verktyg är kunskap, kunskap som vi får kanske främst genom utbildning, övning och träning. Men det finns också delar i detta som i sig är viktiga för att utbildning, övning och träning ska bli effektiv. En sådan del är att ställa krav.

För inte så många år sedan fanns det behörighetskrav i utbildningssystemet som byggde på ett antal år i tjänst i en viss roll eller funktion innan det gick att söka sig vidare.

Detta krav finns inte längre kvar, vilket bland annat har som konsekvens att formell behörighet som räddningsledare (som egentligen inte har särskilt mycket med ledning att göra), och därmed även formell behörighet som räddningschef, kan nås inom mindre ett halvår, det vill säga efter att ha genomgått kurserna Grib (Grundutbildning för räddningstjänstpersonal i beredskap) och Räddledningsledare A. Utan någon som helst kunskaper om räddningstjänst före detta.

Det är för mig då inte särskilt förvånande att vi idag tycks ha vissa svårigheter att nå effektiv ledning av räddningsinsatser. Kraven är helt enkelt för låga.

Det kan tyckas märkligt, men ett problem (av flera, utöver det som berördes ovan) som vi har i dagens utbildningssystem, är att vi underkänner alldeles för få studenter. Det förefaller helt enkelt inte rimligt att alla som antas till någon av dagens ledningsutbildningar, inklusive Räddningsledare A, Räddningsledare B och Rub (Räddningstjänstutbildning för brandingenjörer), får ett godkänt kursintyg. I synnerhet inte med tanke på bristen på förkunskapskrav.

Nu är visserligen ledningsutbildningarna under översyn, men inom ramarna för detta arbete måste även kraven i utbildningen höjas. På flera sätt.

Ett sätt är således att ställa tydliga och hyfsat höga förkunskapskrav på den sökande, inklusive ett diagnostiskt prov före kursstart. Klarar en sökande inte provet, får vederbörande återkomma vid annat tillfälle. Sökande måste helt enkelt hålla sig uppdaterade inom ett antal relevanta områden. Konsekvensen hade bland annat blivit att utbildningarna hade kunnat läggas på en helt annan nivå än idag, eftersom vi då hade haft bättre ingångsvärden.

Framförallt hade vi då vetat var studenterna låg och vi hade kunnat utgå från detta i utbildningen. Att hitta dessa ingångsvärden är kanske inte helt lätt, men fullt görbart.

Under själva utbildningen hade det även behövts ett antal kontrollstationer. Kommer en student inte genom ett sådant nålsöga, skickar vi hem studenten. Ledning av räddningsinsats är trots allt en ganska avancerad historia (trots dess enkelhet som jag tidigare var inne på). Gör vi fel vid en räddningsinsats, kan det få omfattande konsekvenser för människor, egendom och miljö. Till och med död.

Det torde inte vara orimligt att den som är involverad i ledning av räddningsinsatser, eller i räddningstjänst överhuvudtaget, öppnar en bok då och då, övar ledningsförmåga regelbundet och aktivt följer kunskapsutvecklingen på räddningstjänstområdet. Även utanför formell utbildningstid.

Vem som helst kan inte leda en insats, och ledning av räddningsinsatser är inte alltid snutet ur näsan. Jag är medveten om behovet av personal inom svensk räddningstjänst, men det kan knappast vara meningen att detta behov av räddningstjänstpersonal med ett kursintyg går före behovet av kvalificerad räddningstjänstpersonal (med ett kursintyg)? Kvalitet måste gå före kvantitet, oavsett hur skriande behovet är hos kommunernas organisationer för räddningstjänst.

Utbildning måste ställa krav, höga krav, för att hålla kvalitet. Vilket givetvis gäller för såväl lärare som studenter. Alla kan rimligtvis inte uppnå dessa krav eller denna kvalitet. Ett kursintyg säger egentligen inget om kvalitet.

Stefan Svensson

stefan-svensson.jpg

Disputerad brandingenjör och docent i Brandteknik vid Lunds Universitet. Har under många år arbetat som lärare vid MSB Revinge, även varit anställd vid Lunds Universitet och under många år arbetat som deltidsbrandman.
Har skrivit ett flertal böcker, rapporter och artiklar samt bedriver ett omfattande nationellt och internationellt utvecklingsarbete för räddningstjänsten.

Debattinlägg och insändare

Tjugofyra7 uppmuntrar till debatt inom områdena samhällsskydd och beredskap. De åsikter som framförs i debattinlägg och insändare är skribenternas egna. Det gäller även debattinlägg och insändare av anställda inom MSB.