Reportage

SMO-eleverna redo för nästa kapitel

Med blandade känslor tar SMO-eleverna i klass HT20 examen.

- Jag har trivts så bra att jag skulle kunna fortsätta i två år till, säger Patric Lundell. Kajsa Olsson känner sig däremot klar med skolan. För henne väntar nu en framtid som den första kvinnliga, tillsvidareanställda brandmannen i Kristianstad.

Två läsår har passerat sedan Tjugofyra7 hälsade på hos klass HT20 första gången. Då var det deras allra första vecka på den platsbundna utbildningen i skydd mot olyckor (SMO) på Revinge. Om några dagar är de färdiga brandmän.
– Jag har trivts som fisken i vattnet och kommer sakna alla väldigt mycket, säger Patric Lundell och får medhåll av Kajsa Olsson och Felix Carlsson.

Många av eleverna lämnar Skåne direkt efter examenshögtiden, därför har de redan firat en del i förväg, bland annat med en grillkväll hos klassföreståndaren.

Men än är skolan inte riktigt slut. Den här dagen står insats och mängdträning för oljesanering på schemat. Dagen efter väntar både praktisk och teoretisk examination i ämnet – sedan är det bara utvärdering och inlämning av kläder kvar.
– Nerverna är lite utanpå nu, konstaterar Fredrik Severin, lärare i farliga ämnen och oljeskadeskydd.

– Nerverna är lite utanpå nu.
Fredrik Severin

Insatsen äger rum i en naturskön del av MSB:s övningsfält. På andra sidan Kävlingeån breder jordbruksmark, gårdar och rapsblommor ut sig. Scenariot är att en tankbil lastad med diesel krockat på en bro i grannbyn och nu är oljeutsläppet på väg nedför ån. Elevernas uppgift blir att hitta ett bra ställe att lägga ut en läns på, som ska stoppa och fånga in det fiktiva utsläppet.

Patric Lundell utses till arbetsledare medan Kajsa Olsson och några andra elever sätter på sig vadarstövlar och beger sig ner i ån. Den visar sig dock vara för djup, så en båt måste sjösättas innan länsen kan placeras ut.

Någon timme och massor av samarbete senare är länsen på plats. Fredrik Severin är mycket nöjd. Om nerverna var utanpå märktes det i alla fall inte på slutresultatet.
– Ni valde den bästa platsen med lugnvatten och la länsen i motsatt vinkel sett till hur vi gjorde igår på momentövningen. Det har jag bara varit med om tre gånger på tio år. Jättebra, berömmer han.

När lektionen är över lämnas utrustningen kvar på platsen. De som vill kan återvända efter lunchen för att öva mängdträning på land en sista gång inför examinationen.

Trots att pandemin gjort den platsbundna utbildningen lite mindre platsbunden i och med att all teori skett på distans – förutom de senaste månaderna – tycker Patric, Kajsa och Felix att det har funkat bra.

Det enda trion egentligen saknat är levande markörer. Normalt sett brukar riktiga personer spela offer vid insatsövningarna, nu har eleverna fått använda dockor.
– Det gick heller inte att följa med ambulansen på ett skift, det var synd, säger Felix.

Vid sidan av insatsövningarna hade de allra mest sett fram emot den långa lian (praktiken) under termin tre. Där föll många bitar på plats och det var också den terminen eleverna tyckte gick snabbast eftersom de knappt var i skolan.
– Efter långlian kände jag ett större lugn. Jag fick mer kött på benen – även om benen förstås kan bli ännu köttigare, skrattar Patric.

Felix, som tidigare berättat att han brottats en del med prestationsångest, säger att han tog fasta på ett medskick från praktikhandledaren.
– ”Våga göra fel”. Det hade jag med mig in på den sista terminen. Förut kunde jag hoppa över grejer, hålla mig undan lite, just av rädsla för att göra fel. På slutet har jag blivit tuffare på den fronten.
– Själv har jag bottnat mer i känslan av att inte vara ensam. Man behöver inte vara en mästare på precis alla områden. Tillsammans är vi bra. Det är en skön insikt, tillägger Patric.

Man behöver inte vara en mästare på precis alla områden. Tillsammans är vi bra. Det är en skön insikt.
Patric Lundell

Trots att de kommer sakna utbildningen och klasskamraterna är trion taggad på att börja jobba. För det är precis vad som väntar nu. Av alla i klassen är det bara två, tre stycken som inte ska jobba som brandmän i sommar.

Patric blev erbjuden sommarjobb på tre olika räddningstjänster. Valet föll på Lindome i Göteborg, dit det bär av direkt efter examen. Han har också sökt tre tillsvidaretjänster som han väntar på besked om.

Även Felix erbjöds sommarjobb på tre platser och valde station Berga i Helsingborg. Han säger att en sten föll när han fick sommarjobb.
– Det känns som det finns jobb att få, åtminstone om man är beredd att flytta på sig, tillägger Patric.

Bägge killarna har hela tiden varit inställda på att så småningom bli räddningsdykare, så de håller ögonen extra öppna efter sådana tjänster. Felix kan dessutom tänka sig att bli lia-handledare.

Byta bostadsort är däremot inget Kajsa kan göra eftersom familjen är rotad i Åhus. I början av utbildningen var hon heller inte säker på om hon ville säga upp sig från jobbet som studieadministratör på Högskolan i Kristianstad. Nu är hon en av två personer i klassen, båda kvinnor, som redan fått tillsvidaretjänster.

Kajsa blir därmed den första kvinnliga, tillsvidareanställda brandmannen på räddningstjänsten i Kristianstad.
– Valet blev plötsligt enkelt. Jag är jättenöjd med min nya tjänst. Mitt mål nu är att komma in i yrket ordentligt och förhoppningsvis kunna verka för fler tillsvidareanställda kvinnor på stationen.

När lunchrasten är slut sticker Kajsa, Patric och Felix tillbaka till Kävlingeån för att öva en sista gång. Dagen efter kommer ett mejl:
”Vi klarade den praktiska examinationen, så nu väntar vi bara på svar om den teoretiska, men det gick nog fint det med”.

Vilket var precis vad det gjorde. Klass HT20 är numera ett minne blott – men 22 nya brandmän är redo att stärka upp runt om i landet.

SMO-elever har insatsövning och försöker lägga ut en läns i Kävlingeån för att samla upp oljeutsläpp. Patric Lundell, på huk, utses till arbetsledare vid övningen i oljesanering.

Eleverna vill se fler vägar in till SMO

Enligt MSB är rekryteringsbehovet inom räddningstjänsten omfattande och det behöver satsas på att göra utbildningen attraktiv. Hur tänker de nyexade brandmännen kring det?

Kajsa Olsson gick både ner i lön och fick färre semesterdagar när hon tackade ja till tjänsten som brandman. Hon tycker att lönerna bör höjas men menar att det inte är allt som krävs.

Både hon och Patric Lundell tror att det vore en fördel att kunna söka in till SMO på andra sätt än bara genom betyg.
– Det finns nog jättemånga duktiga brandmän därute som saknar tillräckligt höga betyg, men som är socialt och praktiskt begåvade, och på det kommer man långt som brandman.

Patric påpekar att han tycker utbildningen varit jättebra med duktiga och passionerade lärare.
– Sedan finns det ju ämnen och områden som tilltalar en mer än andra, så kommer det alltid att vara. Men spontant hade det varit bra med mer praktisk mängdträning i form av insatser.