Nyhet

Krisberedskap kurs i läkarutbildningen

Krisberedskap har blivit en kurs i läkarutbildningen tillhörande Lunds universitet.

– Inom sjukvården har det tidigare varit för få som är beredda på kris. Då är det bra att inympa den här typen av kunskap och tänkande hos unga människor som i framtiden ska ta över, säger akutläkaren Tony Andersson.

Läkarutbildningen domineras av frågor kring medicinsk karaktär, att ta hand om enskilda patienter. För sjukvården handlar krisberedskap mycket om katastrofmedicin, stora olyckor och trauman, sånt som händer utanför sjukhuset.

Men andra krisberedskapsfrågor har på senare år fått mer utrymme i utbildningar och övningar.

– Vi har velat utbilda mer brett i olika sammanhang, kring allting annat som kan drabba oss och vi måste vara förberedda på. Det kan vara driftstörningar, otjänligt vatten, översvämningar, under pandemin var det brist på skyddsmateriel, säger Tony Andersson.

När förvaltningsledningen för Skånes universitetssjukhus (SUS) deltog i en scenarioövning lyfte dåvarande forskningschefen Ingvar Pettersson idén om en kurs i krisberedskap för läkarutbildningen.

Nu är den verklighet. En valbar kurs under elfte och sista terminen av utbildningen där de snart färska läkarna under fem veckor förkovrar sig inom krisberedskap.

Tony Andersson och Patrik Tolvsgård, enhetschef för säkerhet och katastrofmedicin, är programansvariga. Premiärkursen valdes av 13 studenter.

– Det var den valbara kurs som fick flest deltagare. Alla våra deltagare hade fått upp ögonen för ledningsfrågor, att se saker ur ett större perspektiv, säger Tony Andersson.

Hur stor del kan pandemin ha i intresset?

– Svårt att säga. Det finns väldigt mycket annat som unga människor fått upp ögonen för också; alla terrordåd, osäkerheten i världen, det geopolitiska läget. Många studenter har också haft kliniska placeringar när vi fått it-störningar och liknande. De har känt av det i praktiken.

Läkarstudenterna har fått träna stabsmetodik, krisledning, kriskommunikation och hantera presskonferenser.

Kursen inleddes med några veckor av föreläsningar och gruppdiskussioner, därefter fick studenterna göra både skriftliga och muntliga presentationer av verkliga händelser. Den avslutande veckan övades olika scenarier.

Kursen i krisberedskap kommer att genomföras även till hösten. Det har också kommit förfrågan om att genomföra den två gånger per termin.

– Det mäktar vi inte med. Men kursen kommer fortsätta så länge det finns efterfrågan, och som världen ser ut i dag tror jag inte efterfrågan försvinner.

Tony Andersson har själv jobbat med krisledningsfrågor i 20 år, tagit fram planer och övat.

– Jag är inte i chefsposition, men även jag som akutläkare måste ha kunskap om hur man hanterar kriser. I intensivvården omfattas kritiska områden av kris- och beredskapsplaner. Vi måste veta hur vi ska agera vid en större händelse, ha en plan B vid driftstörning när man inte kan jobba på som vanligt. Det finns planer som man ska få att fungera. Och någon måste jobba med planerna, de kommer inte till av sig själv.

Patrik Tolvsgårds enhet arbetar med att skapa robusthet. Det ska finnas planer ute i verksamheterna, oavsett om det gäller en medicinsk katastrof eller om vatten och el saknas.

– Vi har jobbat mycket med ledningsarbete, utbildade nästan 100 av cheferna i stabsmetodik härom året. När pandemin kom såg vi fördelar med att man på ledningsnivå kunde begreppen, visste vad som skulle göras. Vi brukar genomföra övningar regelbundet. Nu har vi sluppit det, pandemin har varit övning i nästan två års tid, säger Patrik Tolvsgård.

Förra året hade sjukhusen i Lund och Malmö fyra stabslägen vardera. Innan det fanns en tib (tjänsteman i beredskap) var det ungefär tio per sjukhus och år.

– Det som hänt är att det finns motståndskraft i organisationen. När vi kan fortsätta bedriva vård och inte behöver gå upp i stabsläge, vilket påverkar verksamheten ganska mycket, då har vi skapat något.

Ledningsfunktionen och de som är i första ledet när något händer, som akut- och intensivvård,  utbildas kontinuerligt, men varje medarbetare förväntas ha grundläggande kunskaper.

– Nu är jag glad att det kommer ut 13 läkare i vården som redan kan detta. När det händer något räcker det att en tar täten och talar om vad som behöver göras för att verksamheten ska fungera. Så byggs en robusthet. Jag ser en jättepoäng med att sprida kunskaperna på universitetsnivå, säger Patrik Tolvsgård.