Forskarskola med sikte på räddningstjänsten

– Det ger personlig utveckling, räddningstjänsten behåller en god medarbetare samtidigt som man får kunskapstillförsel i organisationen. Att satsa på en forskarstudent i den egna organisationen ger så mycket mervärde, säger Thomas Gell, Brandskyddsföreningen och Brandforsk, initiativtagare till forskarskolan.

Tanken är att forskarskolan ske bestå av en grupp på högst tio personer som forskar fyra år på halvtid. Arbetsgivaren står för lönen. Forskarstudenten blir knuten till ett av flera universitet som deltar i samarbetet. Det går att söka redan nu och antagning sker i september.

– Jag ser bara fördelar med en forskarskola. Man får med både universitetsvärlden och räddningstjänsterna. Man forskar om rätt saker, det blir inte bara en artikel eller rapport utan det implementeras i verkligheten och båda parter får ut nåt vettigt av det. Forskarskolan är draghjälpen så att det inte blir så krångligt, säger Mia Kumm som representerar både Rise och Mälardalens högskola.

Räddningschef Lars-Göran Uddholm ingår i styrgruppen och är positiv till satsningen.

– För vår bransch är det en överlevnadsfråga och vi kommer att få mångfalt tillbaka. Vi får en specifik forskning inriktad på vårt område. Jag tror att det här gör oss attraktiva. Det är klart att vi ska satsa på det här.

Anders Palm, Storstockholms räddningstjänst, har erfarenhet av att vara kommundoktorand. Det krävs rätt mycket av individen och att organisationen tar hand om doktoranden.

– Ska det här landa bra måste man ha chefernas stöttning och ett nätverk av likasinnade som man kan diskutera med. Finansieringen och alla formalia måste vara ordnat, annars blir det ett hinder.

Det krävs disciplin i hur man planerar sin tid och kombinationen med sitt vanliga arbete. Man kommer tillbaka med högre kompetens och ett nätverk som inte bara rör området man forskat inom och som man kan slussa in i organisationen.

Det ger personlig utveckling och utvecklar organisationen.

– Jag höll på med taktik i undermarksanläggningar och kvittot på ett bra resultat är när man blir inbjuden till olika samarbeten vid utbyggnaden av tunnelbanan, man blir en referens och får delta som en dialogpartner. Där har vi en stor samhällsvinst, säger Anders Palm.

Frågorna från publiken handlade om bemötande när man kommer tillbaka. Är det till samma tjänst som förut eller ges det möjlighet till karriärutveckling?

– Det är viktigt att ta om hand doktoranden när denne kommer tillbaka. Ibland möts jag av påståendet att vi lägger pengar på någon som sen slutar. Visst, man kan ha som affärsidé att hålla nere medarbetarnas kompetens för att få behålla dem. Det här är offentliga aktörer och de kommer i så fall att göra nytta någon annanstans, säger Thomas Gell.

Forskning är krävande men det får inte avskräcka.

– Forskare är helt vanliga människor och vi måste se till att man vågar ta det steget, säger Mia Kumm.