Reportage

Vad är viktigt för utbildning och utveckling?

Tjugofyra7 ställde två frågor till doktorerna: 1 Vad behöver svensk räddningstjänst utveckla? 2 Vad behöver utbildningssystemet bli bättre på att erbjuda?

Lars Fredholm 

Räddningstjänstforskare. Tidigare adjungerad professor vid brandteknik. Forskningsområde: ledning vid storskalig räddningstjänst och ledning vid krishantering.
1

– Att agera på ett taktiskt bra sätt, utöva ledning på bra sätt. I synnerhet mot de förändringar som sker, exempelvis små enheter, och att flytta in räddningsledare på brandstationen. Det kräver att man ser över hur man taktiskt ska utforma och leda insatser.
2

– Ledning i nätverksgrupperingar. Det innebär att kunna hantera samordning och inriktning av flera aktörer, som vid en stor olycka eller kris måste agera i en gemenskap och där ingen aktör har befälet över någon annan aktör.

 
Stefan Svensson
Teknisk doktor i brandteknik med inriktning mot taktik vid räddningsinsatser. Lärare och forskningsingenjör. Även deltidsbrandman. Forskar inte just nu men har tekniskt utvecklingsuppdrag.
1

– Större öppenhet mot ny kunskap. Fortfarande är det för mycket tro och för mycket tyckande. Visst finns det också stor nyfikenhet på sina håll och internationellt ligger vi långt framme. Men vi gör inte alltid allt rätt.
2

– Fort- och vidareutbildning. Det gäller hela spannet från metod och teknik till ledning.


Christian Uhr
Teknisk doktor med fokus mot samhällelig krishantering. Lärare, adjungerad lektor vid Köpenhamns universitet. Arbetar med utvecklingsfrågor och forskningsrelaterad verksamhet.
1

– Utveckla förståelsen av den inriktnings- och samordningsproblematik som uppstår när resurser från olika delar av samhället engageras i samband med stora händelser. Vi måste också bli bättre på att tala om olika behov av ledning/samordning. Ibland får jag känslan av att man talar om ledning eller samordning som om det fanns något självändamål.

2

– Just nu är det populärt, och också motiverat, att prata samhällelig krishantering. Men man kanske ska ställa sig frågan om detta sker på bekostnad av satsningar på utveckling av räddningstjänstens förmåga att hantera den enskilda människans katastrofer, de vi kallar för vardagsolyckor.


Stefan Särdqvist
Teknisk doktor i brandteknik. Lärare och brandingenjör.
Arbetar med utveckling inom brandutredning.
1

– Bli bättre på att lära sig, lära sig från erfarenheter. Det gäller generellt, vilken olycka som helst. Man behöver öka sin kunskap om olyckssystemen.
2

– Även här behövs metodutveckling och systemkunskap. Det ställs i dag större krav på den enskilde brandmannen. Det kan vara kunskap om bränder i komplexa system. Blir det brand i en affärsbyggnad på 100x100 meter måste man hantera det.


Thomas K Nilsson
Teknisk doktor i värmeöverföring. Specialområde förbränning i pannor. Enhetschef på utbildnings- och utvecklingsenhet 2.
1

– Dels att kunna hantera stora bränder, tänker på skolor och andra större lokaler som brunnit ner. Dels kunskapsåterföring från erfarenhets- och olycksutredningar. Vi gör massor av saker och borde bli bättre på att utvärdera och dra nytta av erfarenheter.
2

– Närmare samarbete med regionala samarbetspartner. Det sker, men kan bli bättre. MSB har ett bredare uppdrag än Räddningsverket hade och det fordrar att vi breddar utbudet mot krishantering och krisledning. Vi behöver få mer fart på CSK(centrala samverkans kurser).