Inte tränade för stora tågolyckor

Kursen har genomförts två gånger tidigare, riktar sig till just räddningstjänst och ambulanspersonal och har utvecklats för att tillgodose ett växande kunskapsbehov.

– Passagerartrafiken ökar i Sverige och världen. Trafikberedningen vill dessutom öka person-och godstrafiken med 50 procent fram till 2020. I takt med detta ökar också hastigheterna. I Sverige planeras det för snabbtåg som ska färdas i 325 kilometer i timmen. I andra delar av Europa är medelhastigheten 350, och i Kina färdas vissa tåg så snabbt som 430 kilometer i timmen, säger Björnstig.

Samtidigt har tågolyckorna runtom i världen ökat drastiskt de senaste åren.

- Bara under 2011 inträffade 25 tågolyckor med sammanlagt 2 561 skadade och 274 döda. Det här året har det redan inträffat elva olyckor, bland annat i Buenos Aires där 49 avled och 700 skadades Och nu senast när två passagerartåg frontalkrockade nära Amsterdam, där avled en person och 125 passagerare uppges vara skadade.

Ulf Björnstig noterar att antalet avlidna vid tågolyckor ökar i motsats till antalet döda vid flyg- och bilolyckor. Idag dör en femtedel i flyg- och bilolyckor jämfört med under 1970-talet.

– Mot bakgrund av den här utvecklingen är det inte en fråga om en allvarlig tågolycka kan komma att inträffa i Sverige, utan när. Och i nuläget är räddningstjänsten och ambulanspersonal inte tränade i att hantera olyckor av den här typen.

Därför utvecklades kursen – för att räddningstjänsten och ambulanspersonalen ska vara förberedda när olyckan inträffar och inte hamn på efterkälken.

– Vi ville att kursen skulle komplettera kurserna i tung räddning eftersom utmaningarna ser annorlunda ut vid tågolyckor. Det är exempelvis väldigt svårt att ta ut skadade ur liggande/kantrade vagnar och finns många risker som är viktiga att känna till.

26 personer från olika delar av landet var med på kursen i Revinge (13 personer från räddningstjänsten och 13 ambulanspersonal). Kursen kulminerade i två stora samverkansövningar där kursdeltagarna simulerade räddningsinsatser vid tågolyckor med liggande och stående tåg.

– Upplägget på kursen var att räddningstjänst och ambulanspersonal skulle få en chans att arbeta tillsammans och träna verkliga scenarion. Vi jobbar mycket med samverkan för att öka förståelsen och samarbetet, säger läraren Peter Lundgren.

– Vi eftersträvar att arbeta mot den gyllene timmen – att kritiskt och svårt skadade ska vara på sjukhus inom en timme efter olyckan. Vi tränar olika tekniker för att öka kunskapen om hur man på snabbast sätt kan få ut skadade.

Deltagarna tar med sig kunskapen hem för att sprida i sina egna organisationer och kan använda kursmaterialet i sitt fortsatta arbete.

– Kursen är väldigt uppskattad eftersom det är svårt för räddningstjänster att anordna övningar av den här typen, de har inte tillgång till anläggningar med både liggande och stående tåg.

På sikt vill Revinge även utveckla en internationell kurs som kan rikta sig till räddningstjänster och ambulanspersonal i Europa.

– Vi ser att det finns ett stort internationellt behov eftersom det inte finns så många anläggningar i Europa att öva på samt att olyckorna ökar. Revinge har en unik övningsverksamhet där deltagare får en chans att öva verkliga scenarion, säger Peter Lundgren.

Medverkade på kursen i Revinge gjorde också experter från Trafikverket, Infranord och Arlanda Express.

– Det är viktigt att skapa kunskaper om hur man utför räddningar vid tågkrascher eftersom de är så specifika. På Trafikverket vill vi se till att Räddningstjänsten har rätt förutsättningar för att utföra insatser och se till att ingen blir skadad. Genom att närvara på en sådan här kurs kan vi få mer förståelse för vilka resurser och insatser en tågolycka kräver, säger Lars-Erik Bergqvist, olycksutredare vid Trafikverket.

Kursen Räddning vid stora tågkrascher – som utvecklades i samarbete med MSB Sandö - genomfördes av MSB Revinge och Socialstyrelsens kunskapscentrum i katastrofmedicin vid Umeå universitet.

Nästa kurs genomförs vecka 12 2013. Vill du veta mer, kontakta: Peter Lundgren, MSB Revinge (peter.lundgren@msb.se) eller Rebecca Forsberg, Umeå Universitet (rebecca.forsberg@surgery.umu.se).