Distansutbildningen växer

— Jag tror att önskemålen blir fler om att kunna fort- och vidareutbilda sig hemmavid. Vi vet att de ekonomiska resurserna för fortbildning är begränsade inom offentlig verksamhet. Finns möjligheten att fort- eller vidareutbilda sig på den egna brandstation parallellt med det vanliga jobbet så kan arbetsgivaren kapa kostnaderna genom att undvika resor, traktamenten och samtidigt slippa anställa vikarier, säger Håkan Lilja, handläggare på Centrum för lärande och media, CLM, på MSB i Sandö.

På CLM i Sandö arbetar fyra personer med att utveckla pedagogik och metodik för distansutbildning och e-lärande. Nyligen fick man tillgång till en videostudio med så kallad green screen som gör det möjligt för lärare att lägga in situationsanpassade bakgrunder vid filmade föreläsningar eller lektioner.
— Det är för att vi ska kunna distribuera rörlig bild med högre kvalité, berättar Håkan Nilsson, IT-pedagog.

IT-utvecklingen går snabbt och vid webbaserad distansutbildning måste man hänga med.
— Vi bedriver omvärldsbevakning på området, men det är pedagogik och metod som är det viktiga, inte tekniken. Vi försöker sedan hitta sätt att införliva nya grepp och verktyg på ett naturligt och passande sätt i verksamheten, säger Helena Wiklund, IT-pedagog.

MSB i Sandö har varje år omkring 250 studerande i distansutbildning. Utbildningar som idag erbjuds på distans är den tvååriga Skydd mot olyckor (SMO), Räddningsinsats, Räddningsledare A, Grundkurs internationella insatser och Chefskurs internationella insatser.
— Vi är på gång med Tillsyn A och till hösten kommer grundutbildningen till skorstensfejare att gå på distans. Jag tror även Tillsyn B och Räddningsledare B kommer att finnas på distans, säger Håkan Lilja.

Utvecklingen inom e-lärande är ett stöd för all utbildning.
— Man kan använda samma undervisningsmaterial, om du sitter hemma eller i ett klassrum är ointressant, säger Marie Norberg, IT-pedagog.
Sandö strävar efter att lärarna ska behärska båda typerna av utbildning och Umeå universitet har anlitats för internutbildning i distansutbildningsmetodik.

 För det finns skillnader.
— Förr trodde man att man kunde tjäna pengar och spara tid på distansutbildningen till förmån för katedern, men distansutbildning är mer tidskrävande. Det är en missuppfattning att det är lättare för lärarna, säger Håkan Lilja.
Distansutbildning kräver större noggrannhet i planeringen. Allt måste vara genomtänkt.
— Alla förberedelser tar mycket längre tid. I klassrummet kan du improvisera, göra förändringar under pågående lektion. På ett distansavsnitt fungerar det inte att ändra i materialet när alla sitter på olika ställen, säger Håkan Lilja.

Avgörande är att lärarna ger feedback, håller igång dialogen och skapar en känsla av att det finns en människa närvarande bakom skärmen trots att man inte ser varandra.
— Där det ibland brister är samarbetsuppgifterna. Det går jättebra att samarbeta på distans men det svåra är för lärarna att göra uppgifter som skapar samarbete, säger Helena Wiklund.
Alla fyra är överens om att distansstuderande når samma kompetens som de på den traditionella utbildningen.
— Vår uppfattning är att man når samma resultat. Vi ser en trend att de blir mer självständiga, mer vana att uttrycka sig i skrift och får större vana att hantera tekniska hjälpmedel, säger Marie Norberg.

Stefan Sahlén, en av två lärare för Räddningsledare A på distans, håller med.
— Jag var lite skeptisk i början, men är positivt överraskad. Det har fungerat jättebra. Slutresultatet vid övningar och examinationer är minst lika bra som på den traditionella kursen.

Idag har distansutbildningarna så kallade närträffar på Sandö för praktiska övningar och examinationer. Med den snabba tekniska utvecklingen är frågan om ens det blir nödvändigt.
— Simulering kan komplettera en del och ersätta en del. Övningar behöver inte nödvändigtvis vara hos oss. De skulle kunna ske på den egna räddningstjänsten, men med personal från oss som leder och examinerar, säger Håkan Lilja.

Datorspel, så kallad serious gaming, och simulering är en utveckling som CLM följer och redan använder. En annan är att kunna använda mobila enheter som smartphones och surfplattor i undervisningen.
— Idag ersätts pc mer och mer av surfplattor i brandbilarna och vi vill ha större möjligheter att koppla upp oss på övningsfältet, när man står på en olycksplats. Även att kunna spela in övningen så att det kan sitta en stab i klassrummet och utvärdera vad som händer i realtid, säger Håkan Lilja.