Så ska Rakel G2 möta behoven

Det ger möjlighet att överföra data och bilder genom ökad datakapacitet med höga krav på robusthet och säkerhet. Förhoppningen är stegvis driftsättning från 2024.

– Det viktigaste för oss är att leverera en ny funktionalitet till våra användare. De har efterfrågat det här ganska länge och MSB har påtalat behovet under många år, säger Ronny Harpe, tillförordnad verksamhetschef på MSB.

Dagens Rakel har funnits i 15 år och är byggt för säker kommunikation i form av tal. Sedan ett antal år har uttryckts stora behov av kapacitet för realtidsöverföring av bild och filmer från pågående insatser, delning av lägesbilder, överföra eller utbyta data med mera.

I en utredning till regeringen 2017 påtalade utredaren Gunnar Holmgren behovet, och att det brådskade. MSB har framfört samma ståndpunkt.
I svar på ett regeringsuppdrag har MSB nu presenterat hur det ska lösas.

– För att åstadkomma utökade möjligheter är förslaget att vi skiftar teknik från Tetra till 4G, och framtidssäkrar för 5G, säger Ronny Harpe.

Det har sedan utredningen 2017 påtalats vikten av att staten råder över det nya systemet.

Därför föreslås att MSB tar en större roll med uppgift att etablera, tillhandahålla, förvalta och utveckla Rakel G2. Samtidigt blir Trafikverket och Svenska kraftnät stora och viktiga parter.

För att bygga lösningen krävs stora investeringar, anslagsbehovet uppskattas till cirka 7,3 miljarder kronor.

– Det är en omfattande kostnad, så ytterst är det upp till regeringen att fatta beslutet. Men det här är ju faktiskt till nytta för många fler samhällsviktiga användare än blåljusverksamheten. Vi har 600 användarorganisationer och över 80 000 abonnemang i Rakelnätet i dag. Det är många som behöver moderna verktyg som stödjer deras verksamhets behov och arbetssätt med fortsatt samma höga krav på robusthet och säkerhet som levereras i Rakel.

För stegvis driftsättning från 2024 till fullt utbyggt Rakel G2 2028, beskriver MSB att regeringen behöver ta beslut senast tredje kvartalet i år.

MSB:s förslag för att Rakel G2 ska bli verklighet innebär bland annat:

• Tillgång till frekvensutrymme i 700 megahertz-bandet som bland annat används av marksänd TV.
• MSB tar ansvar för bygge av ett statligt ägt kärnnät. Fler master och basstationer etableras.
• Optofibernät som finns i Trafikverkets och Svenska kraftnäts infrastruktur kommer att användas.

– Tetratekniken har bättre vågutbredning och räckvidd. Den nya tekniken kräver att det är tätare mellan sajterna för att få full täckningsgrad. Men den gamla infrastrukturen ska återanvändas så mycket som möjligt. På befintliga sajter skruvas gammal teknik ner och ersätts med den nya.

Förtätningen innebär också att kommersiella operatörers infrastruktur används för Rakel G2, i princip att aktiv utrustning placeras i deras master.

– Det blir en hybridlösning. För snabb etablering och att få upp täckningsgraden så fort som möjligt är det nödvändigt att nyttja kommersiella krafter, de finns ju på många ställen.

Det konstateras att verksamhetskritisk kommunikation som går i allmänna nät behöver kunna prioriteras, vilket bedöms vara tekniskt möjligt.

Parallellt kommer MSB förtäta det statliga nätet och säkerställa bättre täckningsgrad.

MSB föreslår att det blir krav  på att ansluta sig till Rakel G2 för regioners och kommuners verksamheter med ansvar inom allmän ordning, säkerhet, hälsa och försvar. Ett sätt att höja den samlade krisberedskapsförmågan.

Möjligheten att skicka data, bilder och filmer kommer att ingå i grundabonnemanget för Rakel G2. Kostnaden föreslås bli den samma som i dag, för kommuner runt 6 000 kronor per abonnemang och år.

Däremot ser MSB att det tillkommer nya abonnemangstyper, som dataabonnemang och IoT (sakernas internet), som i dag inte är prissatta.

Kan de som bara vill nyttja Rakel för tal använda de Rakelmobiler de har i dag?

– Nej, de använder ju Tetra-systemet och fungerar inte i Rakel G2. Det kommer att bli en standardiserad terminal och utrustning som ska användas.

MSB:s större åtagande innebär i förslaget ett större helhetsgrepp kring arkitektur, säkerhetsfrågor med mera. Myndigheten blir en tydligare kontakt mot användare, bygger den tekniska  lösningen tillsammans med många olika leverantörer. Hela komplexiteten omhändertas av MSB, vilket ska säkerställa huvudmannaskapet och även statens kontroll över systemet.

– I sammanhanget har MSB andra stora uppdrag som sektorsansvar för räddningstjänst, utökat ansvar inom civilt försvar och cybersäkerhet. Med huvudmannaskapet för Rakel G2 stödjer vi flera aspekter av myndighetens totala roll i samhället, säger Ronny Harpe.

Förslag investeringar

Under 2021 startas steg 1 som omfattar investering i och etablering av ett kärnnät.

2022 börjar den fortsatta uppbyggnaden. Investeringarna utgörs till största delen av utbyggnaden av radioaccessnätet samt robusthetshöjande åtgärder och omfattar att:

• befintliga sajter hos MSB, Trafikverket och Vattenfall och andra statliga aktörer används
• nya sajter byggs i specifika objekt  och på landsbygd
• nya inplaceringar görs hos kommersiella operatörer
• befintlig reservkraft kompletteras med batterilösningar (24 timmars)  och reservelverk (sju dygns)
• nya sajter och inplaceringar kompletteras med egna teknikhus
• anpassning av befintliga teknikutrymmen och komplettering med nya.

Prognos abonnemang

MSB har gjort följande antaganden om ökning av abonnenter:

• Antalet grundabonnemang är vid utgången av 2027 samma som i dag, det vill säga att samtliga användare förs över till Rakel G2.
• Från 2028 antas antalet grundabonnemang växa med 1 000 per år.
  2024-2031 växer antalet dataabonnemang från 1 000 till 63 000.
• Från 2026 växer antalet abonnemang för IoT (sakernas internet) med cirka
  20 000 per år. Tillväxten anses dock  svårprognosticerad.

Förslag tidsplan

Ett stegvis genomförande planeras som gör det möjligt att successivt övergå från Rakel till Rakel G2.

Den översiktliga tidsplanen bygger på att regeringen under tredje kvartalet i år fattar beslut om att realisera Rakel G2.

2021
Planering och förberedelser. Metodutveckling. Regeringsbeslut om Rakel G2. Utveckling av tjänster och produkter påbörjas.

2022
Rakel G2 Steg 1 sätts i skarp drift. Testmiljö i drift. Etablering av organisation och processer – MSB, Trafikverket, Svenska kraftnät. Upphandling av system och access till radionät.

2023
Utbyggnaden av Rakel G2 påbörjas.

2024
Fortsatt utbyggnad och stegvis driftsättning. Pilottester av kritiska funktioner.

2025-2027
Regionvis utrullning och driftsättning.

2028
Inga användare kvar i Rakel.