Inget skum på nya landningsplattan

– Vi har ett unikt brandbekämpningssystem, utan miljöfarligt skum. Anläggningen är den första i världen som anpassats för vinterförhållanden och höga miljökrav, säger flygplatschef Björn Sandström.

Sjukhuset stod inför stora ombyggnationer och helikopterplattan på tak, byggd på 90-talet, begränsade möjligheterna.

Landningsplatsen behövde högre upp i luften för att inte vara ett bygghinder, samtidigt behövde plattans egen vikt minskas.

–Den gamla plattan vägde 1 000 ton, det håller inte husen för där vi ville bygga.

Via inspiration från Norge byggdes flygplatsen i aluminium. Alltihop väger 50-60 ton, plattan är placerad 50 meter upp i luften, 23 meter i diameter och med max belastning på tolv ton.

– Det är ett stålskelett, som världens största mekano. Benen går ner ett antal meter i husen och vilar på betongkakor.

För att minska miljöpåverkan ville Björn Sandström ha ett släcksystem utan användning av skum, men sprang på motstånd.

– Transportstyrelsen ställer höga krav. Man måste ha egen brandstyrka när man bygger på tak. Och normalt använder man skum, så säger reglerna.

Skumanvändning ger mycket avfall när släckvatten ska fångas upp. Björn Sandström fann lösningar i Australien och till havs där användning av endast vatten hade godkänts.

– Systemet var inte godkänt i Sverige. Jag försökte få draghjälp av olika tunga instanser, från myndigheter, lärosäten, brandkonsultsidan. Men det var svårt när det inte fanns någon standard eller regler att luta sig mot.

Men Sandström gav sig inte. Han sökte via ICAO (International Civil Aviation Organization), fick tag i en person i England som jobbar med regelutveckling och som kunde tipsa om framtida lösningar. Underlag samlades in via leverantörer och certifieringsinstitut.

– Vi satte ihop en säkerhetsbevisning som skickades till Transportstyrelsen för bedömning. Systemet ansågs motsvara befintliga krav med skum och godkändes.

Lösningen innehåller så kallade Diff:s (Deck integrated fire fighting system), och ett passivt släcksystem i form av ett perforerat golv. 16 vattendysor är nedsänkta i aluminiumdäcket. Två våningar ner finns två stora pumpar som trycker upp vatten vid aktivering.

Samtidigt har däcket 15 000 hål där vattnet rinner ner i undergolvet och som inte släpper genom syre, vilket innebär att eventuellt brinnande flygbränsle självslocknar.

– Allting samlas upp i ett stort avloppsrör, sen går det via en oljeavskiljare till kommunala avloppssystemet. Om vi använt skum hade vi tvingats bygga gigantiska tankar för att ta hand om miljöfarligt avfall, eftersom oljeavskiljaren inte kan separera skum. Nu slipper vi allt det. Det är miljövänligare och minskar driftskostnaderna.

För att hålla plattan ren från snö och is finns en stor värmeväxlare som trycker upp värme i 5,2 kilometer värmeslingor, som ett stort golvvärmesystem. Vilket innebär att plattan kan användas på ett säkert sätt året runt.

– Det behövs, vi har i genomsnitt 1,5 landningar per dygn.
Helikopterflygplatsen togs i drift sommaren 2018. Den är mindre än den gamla men kan ta emot större helikoptrar, alla befintliga i Sverige kan landa.

Totalkostnaden för hela bygget hamnade runt 60 miljoner kronor.

– Till slut blev det fantastiskt bra. Men man måste ha övertygelse om det man vill uppnå. Det fanns många belackare på vägen, inte minst inom branschen, och det var tråkigt att det var så svårt att få draghjälp, säger Björn Sandström.