Teknik ska rädda välfärden

Läs om Sandvikens tekniksatsningar

SANDVIKEN
Tillsynskameror, sensorsystem, robotduschar är några aktuella hjälpmedel som börjat användas eller testas för att klara framtidens omsorg.

Och i förlängningen också för att människor ska vara friska längre.

Den första frågan som dyker upp i huvudet är: kommer de gamla ha någon mänsklig kontakt alls i framtiden?

Robert Sten, ordförande i omsorgsnämnden, har hört den många gånger.

– Det är tvärtom. Ska de äldre i framtiden få den sociala kontakt de behöver måste vi jobba på andra sätt.

Förhoppningen är att framsynthet och välfärdsteknik gör omsorgen bättre, de som tas om hand får mer mänsklig kontakt och blir friskare. Ökad livskvalité.

Sandvikens utgångspunkt är att det som görs inte får bli sämre för varken omsorgstagare, anställda eller ekonomi.

– Då ska vi inte ha det. Det är den utgångspunkt vi har och tänker ha. Våra äldre ska få bra omsorg och personalen ska få ägna sin tid åt insatser där den mänskliga kontakten är viktig; lägga om sår, hjälpa dem ur sängen, social samvaro med mera.

På Ovansjögården har japansk toalett installerats och enhetschef Kicki Nyberg är positiv till mer teknik:

– Vi behöver hänga med, ser ju också att de som flyttar in är mer vana teknik än de som redan bor här. Tekniken med rörelsesensorer är intressant. Det skulle ge mer frihet till de boende och jag tror det skulle dämpa ångest, göra dem lugnare, säger hon.

Sandviken började redan 2011 lägga fokus på hur man ska klara kommande äldreboom. Fem år senare konstaterades att om man 2035 jobbar som i dag behöver vårdpersonalen utökas med 50 procent, eller 600 personer. I dagens penningvärde en kostnadsökning med mer än 300 miljoner om året. Det går inte.

– Vi har redan i dag brist på undersköterskor i Sverige. Skulle vi mot förmodan hitta mängden personal är det inte säkert vi har pengarna. Vi måste jobba på annat sätt, säger Robert Sten.

Kommunen medverkar i ett nätverk av kommuner och företag med Sveriges tekniska högskolor som samarbetsnoder. Nätverkets ambition är att ta fram nya, smarta och kostnadseffektiva lösningar inom äldreomsorgen. Både för äldre personer och vårdgivare.

Tillsynskameror och sensorsystem är två exempel. De gör att en del av vården kan skötas genom övervakning, system signalerar om något inte verkar stå rätt till.

Vårdpersonalen kan göra färre kontrollbesök, och kommunen ser det också som positivt för vårdtagarna.

–En kvinna har berättat att när hon fick kameran installerad och slapp besök på natten sov hon ostört en hel natt för första gången på flera år.

Införande av nya lösningar, där ingår även robotdusch och japanska toaletter, stärker den personliga integriteten. Vissa aktiviteter vill man verkligen klara själv, om det går.

Uppfattningen är också att ökad integritet stärker den enskilde.

– Det är ett förändrat betraktelsesätt. Vi vill skapa självständighet, värdighet och integritet. Alla vill klara sig själva så länge som möjligt och då tänker vi; hur kan vi se till att du med hjälpmedel kan fortsätta ditt liv så länge som möjligt?

”En japansk studie visar att om
man tillför välfärdsteknik hålls
människor friskare längre,
tillbringar kortare tid på boenden.”

Ökad aktivitet ger både fysisk och mental träning, vilket i förlängningen kan minska medicinering och antal fallolyckor.

– En japansk studie visar att om man tillför välfärdsteknik hålls människor friskare längre och tillbringar kortare tid på boenden.

Sandviken ser att en möjlighet kan ge flera andra. Installation av sensorsystem är ett exempel. Det har gjort MSB intresserat med koppling till brandskydd.

– Där har vi ett gemensamt problem. Våra dyraste vårdtagare och den framtida utmaningen har vi på landsbygden. Där finns inte fiber, vi måste fullt ut ha 4G eller helst 5G på landsbygden för att kunna möta de ökande behoven inom välfärden.

En prioriterad satsning är att 2021 på test införa en hemtjänstgrupp som primärt jobbar med välfärdsteknik och fysisk träning för äldre.

– Det ska ske hos de som bor i eget hem, vi vill utvärdera utfallet på att med välfärdsteknik kompensatoriskt stötta de äldre till ett fortsatt självständigt liv.

Blir satsningen på välfärdsteknik dyr?

– Först: teknikkostnader går ner, lönekostnader går upp. Det blir dyrare att inte göra något. Men vi måste ta hem pengar för att kunna göra framtida satsningar.

Andreas Örnehag, utredare på omsorgsförvaltningen, är i högsta grad involverad i arbetet med välfärdstekniken. Från i höst forskar han på 80 procent kring förändringsprocesser som kommunen måste genomgå för att möta den demografiska utvecklingen.

Han tror på att få de äldre att växa i tilltron på sig själva.

– En enklare forskning gjord i Norge visar att de som förmås ta sin medicin själva får fler kvalitetshöjningar på sikt. De börjar röra sig mer, duschar själva vilket de inte gjort tidigare.

– Med omsorg kan vi ibland göra människor en otjänst, tar bort förmågor de egentligen har i stället för att ge dem förutsättningar att klara sig själva, säger Andreas Örnehag.

Vilka insatser hos er ger mest för den enskilde?

– Webbinköp av mat ger mycket utan kostnader. Vårdtagaren får mer tid med vår personal. Dessutom känner personalen mindre stress, sjuktalen har minskat. De intelligenta toaletterna utifrån integritet. Och klarar man det själv, klarar man annat också.

”Det här är ett långsiktigt arbete.
Men 2035 måste vi vara klara.
Då ska vi ha ersatt 600 personer med teknik.”

Ett hinder i utvecklingen av teknik är tillstånd för kameror och sensorer.

– De juridiska problemen är många, framförallt när det gäller dementa personer. Har vi personuppgifter registrerade till larm, eller bilder, så måste samtycke lämnas utifrån GDPR. Hur löser man det med en dement person? För sensorlarmen kan det juridiska lösas med att anhöriga larmas först och de i sin tur larmar hemtjänsten.

Många investeringar är dyra. Lösningar som frigör tid och sparar pengar kan efterhand ge inköp av kostsamma produkter som medicinskåp och robotduschar.

– Det här är ett långsiktigt arbete. Men 2035 måste vi vara klara. Då ska vi ha ersatt 600 personer med teknik, säger Andreas Örnehag.

Tekniksatsningar i Sandviken

Tillbaka

Tillsynskameror

Används nästan uteslutande nattetid för att kontrollera att personen är okej. Byggs ut allt mer i kommunen.

– Många människor känner sig otrygga av besök nattetid, nu slipper de det. Ibland vaknar de av besöket och känner att de behöver gå på toaletten. De toalettbesöken utgör naturligtvis en extra och onödig risk för fallolyckor inom äldreomsorgen, säger Robert Sten.

Sensorsystem

Primärlösningen är rörelsesensorer som informerar om den boende avviker från sitt normala mönster, exempelvis ligger i sängen för länge eller är i köket för lite.

Tanken är att bygga på det med ett antal varianter. Det kan vara rökdetektor, värmedetektor, hälsobesked som sängvåg, puls, blodsockermätning med mera.

För de som har möjlighet att vistas ute kan det byggas på med virtuellt staket som larmar om personen avviker.

I dag pilotverksamhet som testas i boenden, men ska snart bli verklighet.

E-handel av mat

I stället för att hemtjänsten handlar åt vårdtagarna, sitter man gemensamt vid en ipad. Vårdtagaren gör sina inköp och betalar, hemtjänsten hämtar maten i affären. Genomfört i större delen av kommunen.

– Boende upplever att de får mer tid med vår personal, istället för att en inköpslista hämtas. Det skapar diskussion kring inköp, nya varor provas och ger mer varierad kost. Ökar rättssäkerheten eftersom personal inte behöver hantera pengar eller kort och koder, säger Andreas Örnehag.

Robotduschar

Underlättar att duscha själv, eller med hjälp av en vårdanställd i stället för två.
Tar stor plats. Kommunen har köpt tre till institutioner. Dyra, 70 000 i engångskostnad och drygt 10 000 i årlig leasing.

– Vi behöver en liknande lösning för badrum i enskilda hem. Kan vi lösa det ger det mycket frihet för den enskilde och personalen avlastas, säger Robert Sten.

Läkemedelshantering

Digitala dosetter underlättar för att personen ska kunna ta medicin själv, matar fram och öppnar upp paketering. Piper när det är dags att ta medicin, larmar personal om medicinen inte tas.

Digital läkemedelshantering för att undvika avvikelser i hanteringen, som att man ger fel medicin eller glömmer att ge. Personalen signerar digitalt och hemtjänstgruppen får larm om det inte skett.

Digitala läkemedelsskåp som öppnas med mobiltelefonen och därmed ger en loggbok över vem som öppnat skåpet. Ska eliminera problem med att läkemedel försvinner.

– Alla våra boenden ska ha skåpen. Men de kostar en halv miljon så det lär ske efterhand, säger Andreas Örnehag.

Japanska toaletter

Fäller upp o ner lock med automatik, tvättar och torkar besökaren. Kombineras nattetid med ledbelysning till och från toaletten.

Kommunen har tio på institutioner. Dyra, kostar runt 50 000. Finns billigare variant som kostar en tiondel, har funktionerna i toalettringen och kan monteras på vanliga toaletter. Kan komma att skaffas för enskilda hem.

– Personer har börjat gråta av glädje när de kan gå på toaletten själva, säger Robert Sten.

Aktiviteter

Cykla i virtuell verklighet. En form av motionscykel där man förflyttar sig i filmad verklighet, exempelvis gamla hemtrakter.

Towertafel kan sägas vara ett brädspel som projiceras på en bordsyta, har köpts in.

– Cykelträningen kan minska behov av medicin och ge färre fallskador. Towertafel stimulerar hjärnaktiviteten, vilket är ett viktigt inslag i omsorgen om dementa, säger Robert Sten.

FAKTA

• Sandvikens kommun har 39 200 invånare, 25 300 bor i centralorten.
• Fram till år 2035 kommer antalet invånare över 80 år att öka med cirka 70 procent. Samtidigt inträffar en topp av antalet barn i skolålder.
• 1 200 vårdanställda som har direktkontakt med omsorgstagare.
• 1 000- 1200 äldre har hemtjänst.