Nyhet

Ingen förbättring efter metoo – tvärtom

Arbetsmiljöproblemen som ledde fram till metoo-uppropen är kvar. Antalet kvinnor inom räddningstjänsten som säger att de utsatts för kränkningar eller nedvärderande behandling har ökat. Samtidigt har färre utsatta anmält trakasserierna. Det framkommer av enkätsvaren från medlemmar i föreningen Kvinnor i räddningstjänsten.

Närgångna frågor om ditt sexliv, utskällningar inför hela gruppen, kollegor som hånskrattar när du gör ett misstag eller direkta våldtäktsförsök. Metoo-uppropen berättar om olika typer och grader av kränkningar.

Räddningstjänstens metoo-upprop heter #larmetgår och blev offentligt i november 2017. Vad hände sedan? Det undrade Räddsam VG och bjöd in till en kunskapsdag den 6 april. Att temat engagerar är uppenbart. Tekniksalen på Gårda brandstation i Göteborg var fullsatt och Anna Sahlberg, strateg på Räddsam VG, hade en kölista.
– Ibland har det varit svårt att få gehör för de här frågorna, och det är väldigt roligt att intresset är så stort nu, säger Anna Sahlberg.

Problemen har inte försvunnit, det framgår av de enkäter som föreningen Kvinnor i räddningstjänsten, Kirtj, skickat till sina medlemmar. År 2018 svarade 18 procent att de hade varit utsatta för kränkningar, trakasserier eller sexuella trakasserier under det gångna året. När föreningen i våras ställde samma fråga rörande 2020 och 2021 svarade 33 procent att de hade utsatts.

Dessutom är det en högre andel som avstår från att anmäla kränkningarna till arbetsgivaren. År 2018 svarade 58 procent av de trakasserade att de inte hade anmält. I den senaste enkäten var motsvarande siffra hela 81 procent.

Motiven för att inte anmäla var bland annat: ”Det var ju chefen som sa kränkande saker”, ”Känslan är att jag bara skulle upplevas som gnällig och missgynna mig” och ”Det skulle bara bli värre”.

En möjlig tolkning är att fler kvinnor har satt ord på vad de har varit med om, men att de inte litar på att de får stöd när de berättar.
– Det värsta är att folk inte vågar anmäla. Men jag kan förstå att de inte gör det. Det är alldeles för många arbetsgivare som signalerar att de inte har uppmärksammat problemen, säger Mia Albertsson, sekreterare i Kirtj.

Det är alldeles för många arbetsgivare som signalerar att de inte har uppmärksammat problemen.
Mia Albertsson

Vilka effekter uppropen har fått beror i stor utsträckning på ledningens reaktioner.

Kerstin Dejemyr var med och startade polisens upprop #nödvärn. Facebookgruppen hade nästan 5 000 medlemmar och initiativtagarna samlade in ett hundratal vittnesmål som de presenterade för dåvarande rikspolischefen Dan Eliasson.
– Han tog det på rätt sätt, och sa: ”Jag har inte förstått vidden, jag behöver ta det till mig och lära mig mer”.

Men Dan Eliasson gick från Polisen till MSB. Den nye rikspolischefen Anders Thornberg hade enligt Kerstin Dejemyr inte alls samma ödmjuka inställning.
– Han tyckte han hade all kunskap redan och var inte intresserad av att prata med oss.

För hennes egen del blev priset högt. Flera av de anonymiserade vittnesmålen i #nödvärn gäller grova brott, som våldtäktsförsök och fullbordade våldtäkter. En polis som får kännedom om brott har skyldighet att anmäla. Nu anmälde polismyndigheten Kerstin Dejemyr för att hon underlåtit att rapportera brott. Anmälan lades ner, men Kerstin Dejemyr valde att sluta som polis. I dag är hon föreläsare, utredare och säkerhetsrådgivare på konsultbasis.
– Inom polisen blev tystnadskulturen tyvärr påspädd av metoo, folk håller tyst för att inte riskera att bli anmälda.

På ett övergripande plan tycker hon att metoo förde med sig något bra.
– Det blev lite som en örfil, ett uppvaknande och det gav energi till många. Men som i alla andra förändringsprocesser så går det väldigt lätt att halka tillbaka i något gammalt.

Inför de 90 åhörarna på Gårda brandstation, påfallande många män, underströk hon att alla har ett personligt ansvar.
– Ni måste bestämma er själva: vem vill jag vara?

Genusforskaren Ulrika Jansson var inne på samma linje när hon pratade om hur räddningstjänsten ska bli mer jämställd.
– Fundera över din egen roll. Hur är du en del av problemet?

Det är mer än tio år sedan hon började studera räddningstjänsten och kunde notera att många hoppas att det ska finnas en enkel metod som snabbt leder till jämställdhet. Dåliga nyheter: Det gör det inte.
– Men den som har förmåga att självreflektera lyckas mycket bättre.