Förstärkningsresurs för att hantera energigas
Publicerad: 22 mar 2022 klockan 06:00
Av: Jonas Klint
MSB:s förstärkningsresurser för kemolyckor har utökats för att kunna hantera transportolyckor med energigaser.
– Vi har övat tillsammans med SSAB och de tyckte vi hade jättefina grejer, säger Jim Olsson, styrkebefäl vid räddningstjänsten i Luleå.
Kemenheterna finns på sex orter i landet – i Luleå, Kramfors, Köping, Skövde, Stenungsund och Perstorp. Beredskapsutrustningen har kompletteras med en container för att kunna hantera nödsituationer vid transport av energigas.
De sex räddningstjänsterna ska kunna läktra eller fackla av flytande metan, gasol, fordonsgas och eten från havererade tankfordon, cisternvagnar och gasflak.
– Det här är olyckor som händer sällan, kanske en-två gånger om året. Men det är sällanhändelser som kan få stora konsekvenser och ofta medför stora samhällskostnader. Den dag vi får en händelse kan vi lätt räkna hem kostnaderna, säger Thomas Degeryd, MSB.
Tidigare fanns gasakuten, en beredskapsresurs som drevs av branschen. När den lades ner blev det en diskussion mellan branschen, MSB och räddningstjänster om att något borde göras, och att MSB borde ta ett större ansvar.
Efter genomförd behovs-analys togs en kravspecifikation fram där branschorganet Energigas Sverige medverkat.
– Deras kunskap har haft stor del i analysarbetet, det är även de som genomfört utbildningar för räddningstjänstens personal.
De containrar som placerats på sex platser innehåller bland annat:
- Två stora facklor avsedda för transporterade tankar, en mindre fackla för fordonets drivmedelstank i de fall flytande metan används som drivmedel
- Förångare som värmer gasen och gör att den går från flytande form till just gas innan den facklas av
- Slangar för avfackling och för att läktra över gas till annat fordon
- En rad kopplingar och anslutningar för att passa allehanda transportenheter
- Kamera för att på distans kunna övervaka tryckutveckling i tank.
En del nödvändig materiel för att hantera energigaser finns i kemcontainrarna, exempelvis skyddsutrustning och ex-klassad belysning (utgör inte tändkälla vid arbete i explosionsfarlig miljö).
– Personalen måste ha heltäckande skyddsklädsel, bland annat finns risk för allvarliga köldskador. Om gasen är kylkondenserad är den runt 160 minusgrader och det räcker att oskyddad hud kommer i kontakt med slangar och kopplingar för att man ska frysa fast, så det finns risker även utan läckage, säger Thomas Degeryd.
Hur snabbt behöver räddningstjänsten larmas för att kunna utföra en insats?
– Det gäller att de kontaktas i tid, innan det går över styr. Inom fem-sju timmar kan tryckavlastande åtgärder behöva påbörjas. Vid den tidpunkten börjar säkerhetsventiler släppa om du har last av flytande metan och det rör sig om en svårare olycka där skadad behållare tappat vakuum och därmed isoleringsförmåga, säger Thomas Degeryd.
Det snabbaste sättet är att läktra, men det kräver att man har en tank att läktra över till. Vid avfackling är principen att gasen eldas i samma takt som den förångas.
– Vi vill inte ha för hög kapacitet, då blir värmestrålningen för hög vid avfacklingen och kan tända närliggande materiel.
– Vi kan fackla av ett ton i timmen per fackla. Så vi kopplar alltid på båda facklorna, säger Jim Olsson.
Förstärkningsresursen larmas ut via SOS Alarm, alternativt att avtalskommun kontaktas direkt.
All utryckningspersonal vid de sex räddningstjänsterna har utbildats, en gång om året genomförs en skarp övning.
Luleå kommer vid larm rycka ut med två lastväxlarfordon, en med energigasenheten och en med kemenheten. Hantera olyckor med gasfordon är inte riskfritt, men Jim Olsson är trygg med den utbildning man fått.
– Vi har fått öva tillsammans med SSAB och det är vi jätte-tacksamma för. De kan detta, håller ju på med det dagligen. Men jobba i fält är de inte lika vana vid som vi är.
Investeringen i energigasenheter har kostat runt två miljoner per container. Därtill får räddningstjänsterna en grund-ersättning på fyra prisbasbelopp (drygt 190 000) om året för beredskap, underhåll och förvaring.
FAKTA
Aktuella gaser och transportenheter:
- Flytande metan (UN nr 1972), tankfordon på väg och tankcontainer.
- Gasol (UN nr 1965), tankfordon på väg eller cisternvagn på järnväg.
- Komprimerad fordonsgas (UN nr 1971), meg-container, så kallat ”gasflak”, med högsta FAKtryck 250 bar.
- Flytande eten (UN nr 1038), tankfordon på väg.
Definition gaser
- LNG – nedkyld, kondenserad, naturgas. En gasblandning som till övervägande del innehåller metan med fossilt ursprung.
- Fordonsgas (CNG) – gasblandning, huvudsakligen metan av fossilt och/eller förnybart ursprung.
- Gasol (LPG) – svenskt handelsnamn på produkt som består av något av kolvätena propan, butan eller blandningar av dem.